Innehåll

Balans nr 4 2011

Inblick: Nytt ramverk för offentlig sektors rapportering

IPSASB (International Public Sector Accounting Standards Board) inom IFAC (International Federation of Accountants) arbetar för närvarande med att utveckla ett ramverk för redovisning inom offentlig sektor. Inom ramen för detta arbete ställs frågan huruvida ramverket ska eller måste skilja sig från det som utvecklas för näringslivets redovisning och huruvida eventuella skillnader kommer att de facto påverka den faktiska informationsåtergivningen. Ramverket som

IPSASB utvecklar är uppbyggt på ett traditionellt sätt innehållande nedanstående beståndsdelar:

  • Redovisningens mål och syften.

  • Redovisningsinformationens kvalitativa egenskaper.

  • Redovisningens värderingsmetoder.

  • Redovisningens principer avseende när en post ska redovisas i de finansiella rapporterna.

När ett ramverk utvecklas är det nödvändigt att identifiera och hantera olikheter mellan den offentliga sektorn och den privata sektorn. Inom ramen för IPSASB :s arbete att utveckla ett ramverk har olikheter diskuterats flitigt. Synen på hur eller varför olikheterna ska inverka på den faktiska informationens innehåll skiljer sig åt. I ena hörnet står de debattörer som anser att den offentliga sektorns finansiella rapportering ska vara identisk med näringslivets, och då i synnerhet de noterade bolagens redovisning i form av IFRS. I den andra hörnan står de som helt enkelt menar att de grundläggande principer som tillämpas inom näringslivet är direkt felaktiga att tillämpa inom offentlig sektor just för att förutsättningarna att bedriva verksamhet skiljer sig åt.

Den kanske främsta skillnaden mellan offentliga och privata aktörer är att den förstnämnda har till huvudsaklig uppgift att leverera service av olika slag medan privata aktörer har som huvudsakligt mål att generera avkastning (överskott) till sina ägare.

Inom den offentliga sektorn sker en betydande mängd icke utbytestransaktioner, det vill säga transaktioner där den ena parten inte erhåller något i utbyte för utförd transaktion. Att betala skatt är exempelvis inte att betrakta som en utbytestransaktion. Offentliga aktörer präglas bland annat av att de har makten att skapa lagar och förordningar och sedan att se till att andra parter efterlever dessa. Det handlar om att leverera social välfärd till invånare på ett kostnads-effektivt sätt. Värdet/priset av levererade tjänster bestäms inte på en fungerande marknad utan som ett resultat av en politisk process. En marknads naturliga mekanismer kommer därför inte heller att utvärdera den bedrivna verksamheten. De redovisade tillgångarna i balansräkningen har inte som primärt syfte att ge upphov till framtida kassaflöde utan de utgör en servicepotential.

Skillnaden mellan en avpersonifierad offentlig verksamhet och en personifierad privat verksamhet inverkar på vem eller vilka som utgör redovisningsinformationens huvudsakliga användare. Användare av en redovisningsinformation inom offentlig sektor skiljer sig ofta från användare av information upprättad inom näringslivet. En anledning är att användaren huvudsakligen är en intern beslutsfattare. Intern- och externredovisning är därför inte varandra fristående i samma utsträckning som inom näringslivet. Historiskt har upprättad budget spelat en betydelsefull roll vilket beror på att utfall gentemot budget utgör en väsentlig upplysning för beslutsfattare eftersom det rör sig om en skattefinansierad verksamhet. Budgeten, snarare än finansiell rapportering, är den information som kommuniceras. Som en direkt följd av bland annat budgetens betydelse har uppföljning av densamma utvecklats till ett betydelsefullt kontroll- och övervakningsinstrumentet för politiker och tjänstemän. Budgeten spelar inte en dominerande roll inom näringslivet.

En analys av ovanstående skillnader används i flera fall för att argumentera för att den offentliga sektorns finansiella rapportering ska skilja sig från den som upprättas inom näringslivet. Om så är fallet framgår det inte vilken typ av redovisning som ska tillämpas; en redovisning enligt bokföringsmässiga grunder likt den inom näringslivet, en bokföringsmässig redovisning olik den inom näringslivet, en kassaflödesmässig redovisning alternativt en statistikinfluerad redovisning baserad på innehållet i nationalräkenskaperna.

I England har exempelvis beslut tagits att offentliga verksamheter ska konvertera sin redovisning till IFRS för att det inte ska föreligga olikheter mellan sektorerna. Holland har valt att tillämpa en redovisningsmodell som baseras på innehållet i nationalräkenskaperna. Oavsett ovanstående olikheter har olika länder valt att tillämpa olika redovisningsmodeller, någon jämförbarhet föreligger således inte.

Vi kan avslutningsvis konstatera att det finns betydande utvecklingsmöjligheter avseende den offentliga sektorns redovisning som helhet.

Pär Falkman är ekonomie doktor och redovisningsspecialist på Ernst & Young.

par.falkman@se.ey.com

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200  
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...