Debatt: Byrårotation är knappast effektivt!

I Balans nummer 2/2011 skriver Peter Malmqvist att det föreligger en risk för ”medgörlig granskning” av de börsnoterade företagens finansiella rapporter och att det därför är ”dags att... införa byrårotation i börsnoterade bolag”. När revisorer ifrågasätts framförs ofta argument för byrårotation. Anledningen är naturligtvis att rotation anses undanröja risken att en lång relation med kunden kan leda till ett vänskapshot och intresse att bibehålla kunden på bekostnad av revisionskvaliteten.

Det fanns möjlighet för den svenska lagstiftaren att införa byrårotation vid anpassningen till direktivet om lagstadgad revision, men det ansågs vara en alltför kostsam lösning. I stället valde man att införa revisorsrotation, vilket trädde i kraft helt nyligen; i juli 2009. Därtill infördes andra regler i syfte att stärka revisorers oberoende. EU-kommissionen argumenterade i höstas i sin senaste grönbok om revision för att införa byrårotation inom EU. Diskussionen fördes också i USA under arbetet med SOX-lagstiftningen, men utan att den typen av rotation infördes. Där la dåvarande General Accounting Office (GAO) fram en undersökning som visade att byrårotation sannolikt inte är det mest effektiva sättet att stärka revisorers oberoende och förbättra revisionskvaliteten.

Med tanke på revisorers viktiga uppgift för den finansiella stabiliteten är deras oberoende helt centralt. Rotationsregler har till syfte att stärka revisorernas oberoende i företag av allmänt intresse. Forskning visar att byrårotation kan medföra att aktieägare och andra intressenter kan känna större förtroende för finansiella rapporter. En sådan förväntan har emellertid inget att göra med om revisorernas oberoende verkligen stärkts genom en sådan regulatorisk åtgärd. Frågan är om revisorernas granskning verkligen får högre kvalitet under byrårotation än under revisorsrotation. En omfattande litteraturgenomgång av forskningsartiklar publicerade i vetenskapliga tidskrifter fann stöd för rotation, och visade dessutom att revisorsrotation kan utgöra ett fullgott alternativ till byrårotation. De nya reglerna i Sverige om revisorsrotation innebär att en revisor i ett börsnoterat bolag får inneha uppdraget under högst sju år i följd, därefter ska revisorn helt avstå från arbete med kunden under två år.

I Italien finns ännu byrårotation, men i Spanien avskaffades lagstiftningen 1995. Forskning i dessa länder visar att byrårotationen haft tveksamma effekter på revisorers oberoende och revisionskvaliteten. I Italien har man visserligen kunnat visa ett ökat förtroende bland investerare för börsbolagens finansiella rapporter, det vill säga en effekt på revisorernas ”independence in appearance”, vilket är viktigt för att upprätthålla förtroendet för marknaden. I en spansk studie av byrårotationens effekter framkom inget empiriskt stöd för åtgärden.

Det sker redan en viss rotation av börsuppdragen mellan främst de fyra stora revisionsbyråerna på de reglerade marknaderna i Sverige. Fyrtio av bolagen på Nasdaq OMX Stockholm och NGM Equity har bytt revisionsbyrå under de senaste tre åren. Det torde vara mycket svårt att förutsäga och kvantifiera de möjliga fördelarna med byrårotation. Jag anser att vi bör avvakta resultatet av revisorsrotationen och de övriga förändringar som nyligen införts och som syftar till att stärka revisorers oberoende, innan vi funderar på nya förändringar. Revisorsrotation, tillsammans med dessa övriga förändringar, bör kunna ge samma förväntade fördelar men utan de stora kostnader och effektivitetsförluster som byrårotation anses orsaka.

Gunilla Eklöv Alander är ekonomie doktor vid Uppsala universitet.