Innehåll

Balans nr 4 2011

Debatt: Glöm inte bort vikten av realtidsgranskning!

Ett återkommande ämne i Balans är redo-visningstillsynen och dess organisation, upplägg och struktur. I nr 3/2011 fanns två artiklar som tog upp frågan från olika synvinklar. Niclas Hellman på Handelshögskolan i Stockholm redogjorde för forskning kring införandet av IFRS och övervakningen av densamma i artikeln ”Tillsynen över IFRS – får vi en bra lösning?”. I samma nummer redovisade Fars policygrupp för redovisning sina iakttagelser när de gått igenom Stockholmsbörsens årliga rapport av svenska bolags finansiella rapportering (”Hur ska man tolka börsens årliga rapport?”).

Även om de tar upp olika sidor av övervakningsmyntet får man som läsare intrycket att övervakningen av finansiell rapportering är den avgjort viktigaste för att upprätthålla och öka förtroendet för den svenska finansmarknaden. Även börserna, Finansinspektionen, Far och vissa självregleringsorgan är noga med att påpeka betydelsen av denna övervakning.

Som representant för användarna av den finansiella informationen delar jag inte denna uppfattning. Efterhandsövervakning av redan offentliggjort och reviderat material är inte det mest centrala för förtroendet för den svenska kapitalmarknaden.

I detta sammanhang får man inte glömma bort att all information, finansiell information i synnerhet, har en mycket kort livslängd. De skador som inträffar av felaktig eller vilseledande information sker omedelbart. Det handlar om sekunder, ibland till och med mindre än det.

Den viktigaste delen ur ett övervakningsperspektiv är därför alltid den realtidsgranskning som sker av pressmeddelanden och annan, i första hand icke-reviderad, finansiell information. Det gäller köp och försäljningar av bolag, order, myndighetsbeslut, större avtal med mera. Det är dessa meddelanden som till största delen påverkar de kortsiktiga kursrörelserna. Det är i denna kommunikation som förtroenden byggs upp under lång tid. Det är också här som förtroenden snabbt raderas. Det gäller givetvis även delårsrapporter som inte översiktligt granskats av bolagets revisorer eller där revisorerna på ett eller annat sätt förts bakom ljuset. När den felaktiga eller

förskönade informationen har offentliggjorts är skadan redan skedd.

Mot denna bakgrund är det viktigt att bygga upp en övervakning av finansiell information som har örat mot rälsen och är snabbfotad, inte i första hand anpassad efter en samordnad europeisk mall. Det senare måste givetvis också göras, men mer för att uppfylla lagens krav, knappast för att skydda marknadens aktörer och investerarnas beslutsunderlag. De beslut och de överväganden som offentliggörs gällande eventuella brister i redovisningen kommer, i nuvarande struktur, ett år eller mer efter att informationen lämnats i en finansiell rapport. Den har då ingen eller föga inverkan på investerarnas beslutsprocess. Den information som granskas har sedan länge redan påverkat priserna. Övervakarens beslut eller tolkningar har ingen betydelse för marknaden.

Övervakning av finansiell rapportering har därför mer karaktären av redovisningsmässig ”städning” än effektivt investerarskydd och, som Niclas Hellman beskriver, utgör den också underlag för hur man som bolag eller revisor bör agera i framtiden i liknande frågor. Av hans artikel framgår också att kritik riktats mot Sverige, som inte har lika många frågor inskickade till EECS (den europeiska databasen för frågor kring finansiell rapportering) som andra länder. Sveriges övervakning anses därför inte tillräckligt hård. Min erfarenhet av de ställningstaganden och beslut som finns i EECS är att de knappast skulle ge en analytiker pulshöjning – inte ens en liten. Det handlar om att på ett ganska byråkratiskt sätt samla frågeställningar, som i och för sig kan vara teoretiskt intressanta, men som inte har någon som helst betydelse för hur det enskilda bolaget ska värderas.

Om det nu är på detta sätt – är tillsynen som den genomförs i dag meningslös? Givetvis inte. Men utifrån reglernas detaljerade utformning och revisorernas granskning är det som blir kvar för en erfaren övervakare av finansiell rapportering inte mycket: en tilläggsupplysning, någon procentsats och en underskriftsmening. Samtidigt beaktas inte exempelvis uppenbara nedskrivningsbehov eftersom reglerna tillåter en värderingsmodell som i praktiken kan räkna ut vilket värde som helst. Detta innebär att granskningen ofta leder till att den ”silar mygg och sväljer kameler”.

Vad gäller de kommentarer som redovisas av Fars policygrupp för redovisning är det svårt att tro att IFRS är ett principstyrt regelverk. Om den som är satt att övervaka IFRS inte tillåts att ha en ”principstyrd” övervakning, är den meningslös. Det är upp till övervakaren att bedöma vad som är väsentligt. Att revisorerna har en annan uppfattning behöver inte betyda att den ena parten har rätt och den andra fel. Detta är den nuvarande strukturens grundläggande fel, det går inte att ha en kvantitativ och inom EU samordnad övervakning av ett principstyrt regelverk.

Att det sedan ofta råder meningsskiljaktigheter kring tolkningen beror på att IFRS, som ett principstyrt regelverk, är töjbart framför allt när det gäller värderingsfrågor. Upplysningskraven är ju till sin form enklare att bedöma – antingen finns informationen eller inte. Därefter är det upp till övervakaren att avgöra om avsaknaden är tillräckligt väsentlig för att beteckna som en avvikelse från regelverket. Detta kan dock vara svårt nog.

Sammanfattningsvis är efterhandsgranskning av finansiella rapporter, som redan granskats av revisorer, av föga vikt när det gäller att stärka förtroendet för aktiemarknaden. Den är däremot viktig, som Niclas Hellman framhåller i sin artikel, för att förebygga avvikelser genom den indirekta påverkan den har på hur redovisningsfrågorna behandlas i relationen mellan företag och revisorer. De erfarenheter och den kunskap som erhålls i granskningen av den finansiella rapporteringen kan och borde givetvis också i högre grad användas för att utveckla regelverken. Kommunikationen mellan användare, producenter och regelmakare måste därför utvecklas.

De resurser som i dag ägnas åt en långsam byråkratisk övervakning av finansiell rapportering, borde i stället användas till en intensifierad och kvalitativ realtidsövervakning med snabba insatser i närtid. Övervakningen av den finansiella rapporteringen bör ligga hos Finansinspektionen som i de flesta andra europeiska länder. Då slipper vi i alla fall dyka upp i internationella undersökningar som ett strukturellt avvikande land.

Nils Liliedahl är generalsekreterare på Sveriges finansanalytikers förening (SFF), före detta övervakningen på Nasdaq OMX stockholm.

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200 71 000
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...