Balans nr 5 2011

Noteringar: Kommissionen svänger om bolagsstyrning

Sverige lyfts fram som ett gott exempel när bolagsstyrningen diskuteras i EU

Kommissionen ställer väsentliga frågor men ger allt för detaljerade svar. Det säger Björn Kristiansson, bolagsrättslig rådgivare på Kollegiet för svensk bolagsstyrning, i en kommentar till EU-kommissionens grönbok i ämnet.

Den ansvarige EU-kommissionären Michel Barnier har tidigare uttryckt att han är skeptisk till modellen med självreglering av företagens styrning. Därför var det med viss bävan som stora delar av det svenska näringslivet emotsåg EU-kommissionens grönbok om bolagsstyrning.

– En av de stora frågorna för Sverige var huruvida kommissionen skulle angripa följ eller förklara-principen. Grönboken visar att kommissionen tänkt om och Sverige lyfts fram som ett gott exempel i den delen, säger Björn Kristiansson pä Kollegiet för svensk bolagsstyrning.

Grönboken om bolagsstyrning är, liksom grönboken om revision, ett led i kommissionens efterkrishantering. Kommissionen hänvisar till ett ”antal undersökningar som tyder på att det finns utrymme för förbättringar inom olika områden inom företagsstyrningen”. Tre områden är i fokus: styrelsen, aktieägarna och övervakningen av självregleringen, det vill säga de nationella koderna för bolagsstyrning. Inom varje område ger kommissionen konkreta förslag på åtgärder, som inkvotering av kvinnor eller reglering av övervakningen av de nationella koderna för bolagsstyrning.

– Kommissionen uppehåller sig mycket vid detaljer, men detaljreglering på bolagsstyrningsområdet fungerar oftast inte bra i EU eftersom vi inte har en gemensam modell för bolagsstyrning. Vissa frågor, exempelvis den om styrelseledamöternas oberoende, är mer akut i länder som Storbritannien än i Sverige i och med att styrelse och ledning är samma enhet i den angloamerikanska modellen, förklarar Björn Kristiansson.

Mot bakgrund av EU-kommissionens omfattande initiativ till eventuell ny reglering anordnar Far i samarbete med SNS 2 maj ett seminarium om bolagsstyrning i Sverige. Bland andra medverkar Mattias Schmidt-Gerdts, ansvarig handläggare på EU-kommissionen för grönboken om bolagsstyrning, och Chris Hodge, chef för bolagsstyrningen vid brittiska Financial Reporting Council.

Rakel Lennartsson

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200  
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...