Innehåll

Balans nr 5 2011

Debatt: ”Förslaget till gemensam standard riskerar att diskriminera leasingformen”

Redovisningen av leasing går åt fel håll menar Svenska Bankföreningen och Finansbolagens Förening, som är kritiska till delar i det förslag till gemensam standard för leasing som arbetats fram av IASB och FASB. Förslaget är inte tillräckligt genomarbetat och lever inte upp till kraven som bör ställas på redovis-ningsstandarder.

Leasing har stor betydelse för kapitalförsörjning och investeringar. En vedertagen uppskattning är att leasing utgör näringslivets största externa finansieringskälla och den står för cirka 20 procent av nyinvesteringarna i maskiner och inventarier. När det gäller nya transportmedel finansieras cirka 60 procent genom leasing.

IASB och FASB håller på att arbeta fram en gemensam standard för leasing. Målet är att nå konvergens mellan US GAAP och IFRS för leasingredovisning. När svarstiden för FASB/IASB Exposure Draft Leases (ED) gick ut i december 2010 hade nästan 800 remissvar inkommit. Flera instanser stödjer fasb:s och iasb:s målsättning, men det finns dock allvarlig kritik mot delar av ED.

Svenska Bankföreningen och Finansbolagens Förening är starkt kritiska till delar av förslagen och avstyrker därför dessa. Vidare har Svenskt Näringsliv, Svenska Bankföreningen och Finansbolagens Förening, samt några av organisationernas medlemmar, uppvaktat justitiedepartementet med anledning av ed. Frågan om leasingredovisning kommer att tas upp i riksdagen och i El-parlamentet och vår förhoppning är att påverka normgivare och lagstiftare i en riktning som främjar leasing som finansieringsform.

En leasingredovisning i enlighet med förslaget i ED kan leda till att redovisningen kan komma att styra företagens affärsmodeller. Redovisningen bör i stället spegla företagens affärsverksamhet. Företag vill investera i det som utvecklar verksamheten, och för det behövs ett antal stödfunktioner som fastigheter, it och administration. Förslaget till ny leasingredovisning leder till att företagen nu måste ta upp dessa stödfunktioner i sin balansräkning och dessutom göra långtgående bedömningar om dessa i redovisningen. Risken i företagens verksamhet är dock oförändrad. Vidare kommer ED att påverka vissa av företagens nyckeltal såsom skuldsättningsgrad samt kreditkovenanter i låneavtal mellan långivare och låntagare. Detta leder till att leasing som finansieringsform diskrimineras i förhållande till andra finansieringsformer, vilket sannolikt kommer att leda till att leasing som finansieringsform blir mindre attraktivt.

ED kan därmed påverka företagens kapitalförsörjning vilket leder till en negativ effekt på tillväxten i företag och därmed samhället. Lägre tillväxt leder även till färre arbetstillfällen.

Även leverantörer av utrustning kommer att påverkas på flera sätt. Genom ed kommer kunderna att behöva ta upp leasingobjekten i sin balansräkning i den mån de fortsätter att hyra utrustningen, dels kommer krav att ställas från kunden att leverantören måste ställa ut återköpsgarantier för objektet i det fall man väljer att köpa i stället för att hyra. En kapitalisering av återköpstaganden i leverantörens balansräkning försvårar leverantörens möjligheter för avsättning av sina produkter. Detta kan få till följd att dessa inte kan erbjuda sina produkter i samma utsträckning som nu.

Påverkas gör även företag som omfattas av kapitaltäckningsreglerna, såsom banker. Bankerna är inte endast leasegivare utan även betydelsefulla leasetagare. Kapital-täckningsregelverket behandlar frågan om hur leasegivare ska kapitaltäcka sina leasingexponeringar, men inte situationen som leasetagare. Frågan är hur ”right-of-use assets” för leasetagare bör behandlas i kapitaltäckningen. Ska de klassificeras som materiella tillgångar eller som immateriella tillgångar? För materiella tillgångar ställs åtta procent kapitalkrav, medan immateriella tillgångar ska avräknas från primärt kapital, det vill säga 100 procent kapitalkrav. Då flera banker i dag hyr sina huvudkontor och lokaler för kontorsrörelsen kan ed komma att leda till substantiella effekter på bankernas kapitaltäckningssituation. Till detta kommer andra objekt som bankerna hyr, så som it, bilar och kontorsutrustning. Detta får således en direkt effekt på de finansiella företagen, men även en indirekt effekt dä kapitalförsörjningen för näringslivet kan komma att påverkas negativt. En översyn av kapitialtäckningsregelverket bör därför inledas av EU-kommissionen och Baselkommittén för banktillsyn.

Göran Carlsson , vd för Deutsche Leasing Sverige AB.

Mats Stenhammar , redovisningsexpert på svenska bankföreningen.

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200 71 000
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...