Innehåll

Balans nr 5 2011

Debatt: Vi fortsätter värna om och utveckla den unika svenska modellen

I Balans nr 4/2011 skriver Aktiespararnas vd Günther Mårder att revisionen måste utvecklas för att behålla sitt värde. Vi välkomnar Aktiespararnas ambition att på ett positivt sätt göra stämmosäsongen 2011 till den säsong som satte revisorn i rampljuset.

EU:s grönbok om revision som kom under 2010 och den nyligen släppta grönboken om bolagsstyrning inom EU har med all tydlighet visat att bolagsstyrningen i Sverige är bäst i Europa. Enligt World Economic Forum till och med nummer ett i världen. Inom revision är det bara Sydafrika som rankas högre. En av styrkorna med den svenska modellen är just revisorernas möjlighet till dialog med aktieägarna vid stämmorna något som är i det närmaste unikt för Sverige!

När vi i olika sammanhang berättar att praxis i Sverige är att revisorn går upp i talarstolen på stämmorna och berättar om revisionen, vilka fokusområden revisionen haft, hur revisionen varit organiserad etcetera och att det därefter inbjuds till frågor från stämman så tappar våra revisorskollegor inom EU hakan av förvåning. Många frågar hur det överhuvudtaget är möjligt att vi kan svara på några frågor alls.

Liksom Günther Mårder påpekar i sin artikel finns det lagkrav som påverkar och begränsar de frågor som revisorn kan svara på. Vi kan självklart inte träda in i bolagsledningens eller styrelsens roller och ansvar men frågor om revisionen och de bedömningar som vi gjort inom revisionen kan revisorn som regel svara på. Vi ser fram emot Aktiespararnas frågor och hoppas att dessa kan bidra till att vi revisorer på ett ännu bättre sätt kan utveckla den goda praxisen med revisorns deltagande vid stämmorna. Som ett ytterligare led i denna utveckling har vi inom Far i samarbete med Bino Catasús, professor i redovisning och revision vid Stockholms universitet, initierat en undersökning om årets stämmor. Ett antal studenter kommer att närvara vid flera stämmor under våren för att studera och notera bland annat revisorns agerande, tal och hur eventuella frågor från aktieägare hanteras.

Günther Mårder pekar i sin debattartikel på svagheterna med det som upplevs som en alltför binär revisionsberättelse. Svart eller vitt, rätt eller fel.

Revisorns kommunikation med aktieägare och andra intressenter är en av de viktigaste frågorna vi inom Fars sektion Stora företag arbetar med. Förväntningarna på innehållet i och rapporteringen från revisionen förändras. Frågan har också adresserats internationellt och International Auditing and Assurance Standards Board, IAASB, håller på att utarbeta ett förslag till ny revisionsberättelse. Några av de bärande grundtankarna är att förenkla språket men också att utveckla möjligheten för revisorn att betona förhållanden som är väsentliga för en läsare av årsredovisningen att känna till som till exempel väsentliga värderingsfrågor eller riskområden. Får vi en utveckling åt detta håll kommer revisionsberättelsen att bli mindre binär och revisorn kan på ett tydligt sätt peka på osäkerhetsfaktorer och risker. Ett Consultation Paper om detta förväntas komma från IAASB nu i maj. Vi hoppas att Aktiespararna och många andra inom näringslivet, liksom Far, passar på att lämna synpunkter direkt till IAASB.

Vi kan inte i Sverige ensamma ändra revisorns rapportering då vi förbundit oss att följa ISA. Däremot kan, och ska, vi vara med och driva utvecklingen så att revisorsrollen och revisorns rapportering utvecklas och förändras i takt med omvärlden. I det arbetet vill vi särskilt värna om styrkorna i den svenska modellen, som till exempel självregleringen, starka aktieägare och den tydliga ansvarsfördelningen, liksom aktieägarnas rätt att genom valberedning utvärdera och välja inte bara styrelse utan också revisor. Ytterligare en viktig faktor är revisorns kommunikation med styrelsens revisionsutskott, som fungerar bättre i Sverige än i flera andra länder. Dialogen är i de flesta fall öppen och rak och revisorn upplever att styrelse och ledning tar till sig de iakttagelser som lyfts fram. Det gör att problemområden och felaktigheter åtgärdas innan de påverkar redovisningen och revisorn kan därmed avge en ren revisionsberättelse. Det är när denna kommunikation inte fungerat som det blir en oren revisionsberättelse. Att efterfråga ett system som leder till fler orena revisionsberättelser gynnar ingen allra minst aktieägarna. Ett system som stödjer en öppen, rak och förtroendefull dialog mellan revisorn och dem som aktieägarna utsett att förvalta bolaget tjänar alla på.

Far fortsätter att driva arbetet med att utveckla revisorns roll och kommunikation. Vi ser fram emot att göra det i dialog med Aktiespararna och övriga intressenter.

Anna-Clara af Ekenstam , PwC, och Björn Flink, KPMG, ordförande, respektive vice ordförande, i Fars sektion stora företag.

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200  
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...