Fel skiljeklausul kan bli dyr historia kan bli dyr affär

Revisorer och redovisningskonsulter bör informera sina kunder

Företagare löper stora ekonomiska risker då de använder sig av skiljeklausuler utan att vara medvetna om vilka konsekvenser det kan få.

Att ha fel skiljeklausul i ett avtal kan bli dyrt. Upptäcker revisorn eller redovisningskonsulten att en kund har många avtal med fel klausul bör han eller hon informera kunden om det.

– Många företagare känner inte till skillnaden mellan ett skiljeförfarande och att tvista i domstol, säger Johan Molin som är advokat på Wistrand Advokatbyrå.

Så gott som alla företagare använder sig av olika typer av avtal i sin verksamhet. En undersökning från Wistrand advokatbyrå och Företagarförbundet visar att många företagare löper stora ekonomiska risker, då de använder sig av skiljeklausuler i sina avtal utan att vara medvetna om vilka konsekvenser det kan få.

– Det finns olika sätt att utforma en skiljeklausul och skillnaderna kan få betydande konsekvenser. Det kan bli oerhört kostsamt för en företagare, säger Johan Molin, som gjort undersökningen tillsammans med Jörgen Eklund, som också är advokat på Wistrand advokatbyrå.

Att lösa en affärstvist i en offentlig domstol kostar ingenting utöver arvodet till parterna och tvisteförfarandet följer vissa givna mallar i rättegångsbalken. Nackdelar är främst att väntetiden ofta är lång och att processen kan dra ut på tiden, inte sällan flera år, på grund av överklaganden. Dessutom blir tvisten offentlig, och det vill företagare av olika anledningar vanligtvis undvika.

Ett alternativ är att avtala om att lösa en eventuell tvist genom skiljeförfarande, något som blir mer och mer vanligt. Fördelarna kan vara flera. Processen blir snabbare, främst då domen inte kan överklagas, och processen blir inte offentlig. Dessutom kan skiljemän ha expertkunskap på just det specifika område som tvisten rör. I komplicerade frågor kan det vara av stor betydelse.

Men att hantera en tvist via skiljeförfarande kan bli dyrt. Om två företag till exempel har en tvist som rör en miljon kronor och man har en skiljeklausul som hänvisar till Stockholms handelskammares skiljedomsinstitut kan det kosta mellan cirka 80.000 kronor och 225.000 kronor, beroende på vilken skiljeklausul man har valt. Till det kommer kostnaderna för de juridiska ombuden och alla kostnader betalas i slutänden av förloraren.

– Kostnaderna för skiljemännen täcks oftast inte av rättsskyddsförsäkringen, vilket många företagare inte är medvetna om, understryker Johan Molin.

Hur skiljeförfarandet ser ut beror på skiljeklausulen. I ett skiljeförfarande som regleras av en standardskiljeklausul dömer normalt tre skiljemän. Vid mindre tvister kan en skiljeman döma, men då måste man avtala om det. Med enbart en skiljeman blir kostnaden betydligt lägre.

– Om man avtalat om skiljeförfarande, men inte enligt ett skiljedomsinstituts regler, gäller i princip rörligt arvode. Det är oftast det dyraste sättet att tvista på, vilket ofta kommer som en chock för företagaren. Därför är det viktigt att ha koll på alla sina avtal och vilka skiljeklausuler man har, säger Johan Molin.

Där har revisorn och redovisningskonsulten en roll att fylla i upplysningssyfte. Om han eller hon upptäcker att det finns kunder som har avtal med den dyrare formen av skiljeförfarande bör kunderna upplysas om detta så att de inte riskerar att dra på sig onödigt höga kostnader om problem uppstår.

– Det är ju ofta först när problemen och tvisterna uppstår som konsekvenserna blir så tydliga, säger Johan Molin.

Charlotta Danielsson