Innehåll

Balans nr 8-9 2011

Noteringar: Alltför hårda krav vid offentlig upphandling

Frågan om immateriella rättigheter ställer till problem vid offentlig upphandling.

Som det ser ut i dag händer det att konsulter överväger att inte vara med och lämna ett anbud.

Offentlig upphandling har en viktig roll i samhällsekonomin. Landsting, kommuner och staten köper årligen tjänster och varor för omkring 500 miljarder kronor, enligt en rapport från organisationen Företagarna. När det gäller den offentliga sektorns upphandling av konsulttjänster har den ökat markant de senaste åren.

Jan Treffner på PwC är specialiserad på värdering av immateriella tillgångar och ordförande i Fars rådgivningssektions arbetsgrupp för offentlig upphandling. Han säger att upphandlingsförfarandet har utvecklats till en alltmer komplicerad process.

– Om den offentliga sektorn ska kunna anlita de bästa konsulterna till ett förmånligt pris måste reglerna förenklas, säger han.

Far har lämnat in en skrivelse till regeringskansliet som sedan skickades vidare till Kammarkollegiet. I skrivelsen framhåller man de orimliga kraven som finns vid anbudslämnandet.

Utöver att själva anbudsförfarandet uppfattas som onödigt krångligt av många stora anbudsgivare som återkommande är med i upphandlingar, är frågan om immateriella rättigheter en stötesten.

Inom den privata sektorn behåller normalt konsulten upphovsrätten till det avlämnade materialet och uppdragsgivaren får nyttjanderätt enligt överenskommelse. Men i många offentliga upphandlingar är det ett vanligt ”skall-krav” att uppdragsgivaren ska få upphovsrätten. Något som gör att konsulter i vissa fall tvekar att lämna anbud.

– Det finns många skäl för att upphovsrätten ska bli kvar hos konsulten och uppdragsgivaren får rätten att inom sin verksamhet använda materialet i fråga, säger Jan Treffner.

Konsekvensen av att ge upp upphovsrätten blir också att konsulter som är med i offentliga upphandlingar väljer att inte använda mer utvecklade modeller för presentation av själva resultatet från konsultinsatsen.

– Det visar på det orimliga med dagens upphandlingsvillkor. Vi vill se att man tar fram branschspecifika villkor, och att man har samma villkor inom hela den offentliga sektorn. Som det ser ut i dag är en del villkor vettiga och andra mindre vettiga. Att förenkla upphandlingen skulle gynna alla och leda till att det kostar mindre pengar för det allmänna, säger Jan Treffner.

Förra året fick den tidigare EU-parlamentarikern Anders Wijkman i uppdrag att som särskild utredare utvärdera upphandlingsregelverket. Syftet är att regeringen ska få underlag för att effektivisera och förbättra den offentliga upphandlingen.

Utredaren ska ta ställning till om upphandlingsreglerna i tillräcklig utsträckning gör det möjligt för upphandlande myndigheter att göra goda ekonomiska affärer och samtidigt använda sin köpkraft till att förbättra miljön, ta social och etisk hänsyn samt verka för ökade affärsmöjligheter med små och medelstora företag.

Uppdraget ska redovisas senast 28 juni 2012.

Charlotta Danielsson

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200  
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...