Frågan om immateriella rättigheter ställer till problem vid offentlig upphandling.

Som det ser ut i dag händer det att konsulter överväger att inte vara med och lämna ett anbud.

Offentlig upphandling har en viktig roll i samhällsekonomin. Landsting, kommuner och staten köper årligen tjänster och varor för omkring 500 miljarder kronor, enligt en rapport från organisationen Företagarna. När det gäller den offentliga sektorns upphandling av konsulttjänster har den ökat markant de senaste åren.

Jan Treffner på PwC är specialiserad på värdering av immateriella tillgångar och ordförande i Fars rådgivningssektions arbetsgrupp för offentlig upphandling. Han säger att upphandlingsförfarandet har utvecklats till en alltmer komplicerad process.

– Om den offentliga sektorn ska kunna anlita de bästa konsulterna till ett förmånligt pris måste reglerna förenklas, säger han.

Far har lämnat in en skrivelse till regeringskansliet som sedan skickades vidare till Kammarkollegiet. I skrivelsen framhåller man de orimliga kraven som finns vid anbudslämnandet.

Utöver att själva anbudsförfarandet uppfattas som onödigt krångligt av många stora anbudsgivare som återkommande är med i upphandlingar, är frågan om immateriella rättigheter en stötesten.

Inom den privata sektorn behåller normalt konsulten upphovsrätten till det avlämnade materialet och uppdragsgivaren får nyttjanderätt enligt överenskommelse. Men i många offentliga upphandlingar är det ett vanligt ”skall-krav” att uppdragsgivaren ska få upphovsrätten. Något som gör att konsulter i vissa fall tvekar att lämna anbud.

– Det finns många skäl för att upphovsrätten ska bli kvar hos konsulten och uppdragsgivaren får rätten att inom sin verksamhet använda materialet i fråga, säger Jan Treffner.

Konsekvensen av att ge upp upphovsrätten blir också att konsulter som är med i offentliga upphandlingar väljer att inte använda mer utvecklade modeller för presentation av själva resultatet från konsultinsatsen.

– Det visar på det orimliga med dagens upphandlingsvillkor. Vi vill se att man tar fram branschspecifika villkor, och att man har samma villkor inom hela den offentliga sektorn. Som det ser ut i dag är en del villkor vettiga och andra mindre vettiga. Att förenkla upphandlingen skulle gynna alla och leda till att det kostar mindre pengar för det allmänna, säger Jan Treffner.

Förra året fick den tidigare EU-parlamentarikern Anders Wijkman i uppdrag att som särskild utredare utvärdera upphandlingsregelverket. Syftet är att regeringen ska få underlag för att effektivisera och förbättra den offentliga upphandlingen.

Utredaren ska ta ställning till om upphandlingsreglerna i tillräcklig utsträckning gör det möjligt för upphandlande myndigheter att göra goda ekonomiska affärer och samtidigt använda sin köpkraft till att förbättra miljön, ta social och etisk hänsyn samt verka för ökade affärsmöjligheter med små och medelstora företag.

Uppdraget ska redovisas senast 28 juni 2012.

Charlotta Danielsson