Mina två senaste krönikor har behandlat HQ:s redovisning av finansiella instrument. Här har begreppet dag-1 vinster spelat en viktig roll. Dag-1 vinster uppkommer på en icke aktiv marknad. Om marknaden för ett finansiellt instrument inte är aktiv fastställer företaget det verkliga värdet genom att använda en värderingsteknik. När det verkliga värdet avviker från anskaffningskostnaden ska mellanskillnaden redovisas i rapporten över totalresultatet (se IFRS 7:28). Det krävs normalt ingen upplysning om storleken av beloppet som i stället kommer att ingå som en del av periodens värdeförändringar. Ett undantag är när värderingen bygger på antaganden som inte stöds av marknadsnoteringar. I sådana fall ska vinsten periodiseras och uppgift om belopp lämnas.
Bestämmelsen är svårtolkad. Det framstår som motsägelsefullt att först hävda att marknaden inte är aktiv och därefter kräva att värderingen ska göras utifrån antaganden som stöds av marknaden. Bestämmelsen har i fallet HQ uppenbarligen tolkats olika av Finansinspektionen, HQ och HQ:s revisor. Revisorsnämnden delar Finansinspektionens uppfattning om att redovisningen av dag-1 vinster har brister men godtar revisorns bedömning att felen inte haft någon väsentlig påverkan på HQ:s resultat.
Dag-1 vinster uppkommer emellertid inte bara för finansiella instrument utan också som en följd av en del företagsförvärv, vid redovisning i jord- och skogsbruk samt i flertalet förvärv av förvaltningsfastigheter.
Dag-1 vinster vid företagsförvärv: Vad det handlar om här är det som i dagligt tal benämns negativ goodwill. I IFRS 3:56 står att när det verkliga värdet på förvärvade nettotillgångar överstiger anskaffningsvärdet ska det överskjutande beloppet omedelbart redovisas i rapporten över totalresultatet. Det mest spektakulära exemplet på sådana vinster är Vattenfalls förvärv av tysk kolkraft år 2000 som gav upphov till en redovisad vinst på 25 miljarder. Senare förvärv som gett upphov till vinster handlar om köp av rederier.
Det finns stora likheter mellan dessa vinster och de som uppkommer för finansiella instrument. I båda fallen handlar det om att man förlitar sig mer på en osäker bedömning än på vad som faktiskt betalats. En skillnad är dock att IFRS 3 kräver en särredovisning av beloppet.
Dag-1 vinster för jord- och skogsbruk: Värderingsreglerna för jord- och skogsbruk (IAS 41) är i stort sett desamma som för de finansiella instrument som värderas till verkligt värde. I båda fallen ska en tillgång som redovisas första gången värderas till verkligt värde. Om detta ger upphov till en vinst eller förlust ska den redovisas i resultatet. En skillnad mot IAS 39 är dock att IAS 41 kräver att beloppet anges.
Dag-1 vinster vid förvärv av förvaltningsfastigheter: Uppkomsten av dag-1 vinster är i särklass vanligast i samband med förvärv av förvaltningsfastigheter. Förutsättningen är att fastigheterna är inbäddade i ett bolag och att köparen förvärvar aktier vilket är regel snarare än undantag. Dag-1 vinsten kan illustreras med ett exempel. Antag att en köpare förvärvar fastigheter satta på aktier som bedöms ha ett verkligt värde på 1.000. I redovisningen hos säljaren är fastigheterna upptagna till 1.000 vilket överensstämmer med det skattemässiga värdet. Om köparen betalar vad fastigheterna är värda, det vill säga 1.000, ändras inte det skattemässiga ingångsvärdet. Köparen ska därför redovisa en uppskjuten skatteskuld på 26 procent av 500 eller 130. Det beloppet representerar den skattemässiga merkostnad (utan hänsyn till tidsvärdet) som köparen får genom att avskrivningarna på det belopp som överstiger det skattemässiga värdet inte är avdragsgilla. I praktiken värderas skatteskulden långt under 26 procent dels på grund av att nuvärdet av skattebetalningarna är väsentligt lägre än det nominella värdet, dels eftersom fastigheterna normalt säljs långt innan de är fullt avskrivna. Köparen kan därför vara beredd att värdera den uppskjutna skatteskulden till endast 10 procent eller 50. Innebörden är att när avtalet skrivs kommer köparen att betala vad fastigheterna anses värda minus 50 eller 950. I balansräkningen redovisas dock fastigheterna till sitt verkliga värde eller 1.000 vilket medför redovisning av en (orealiserad) värdestegring på 50. Omvänt, skulle köparen i exemplet omedelbart sälja sina fastigheter skulle han endast kunna räkna med att erhålla 950 och därför redovisa en förlust på 50.
Dag-1 vinsterna för förvaltningsfastigheter skiljer sig dock från vad som kommenterats ovan. I IFRS 3, IAS 39 och IAS 41 anges att man ska ersätta anskaffningsvärdet med ett uppskattat verkligt värde. Så icke i IAS 39. Dag-1 vinsten är här inte en följd av en mer eller mindre subjektiv bedömning av ett verkligt värde. I stället uppkommer vinsten genom att standarden om skatter, IAS 12, har en undantagsregel som innebär att man inte behöver redovisa full uppskjuten skatt.
Avsikten är att i en kommande krönika diskutera dag-1 vinster samt hur sådana vinster redovisas i de fastighetsförvaltande företagen.
Rolf Rundfelt är professor i redovisning vid Linköpings universitet.
rolf.rundfelt@telia.com