Innehåll

Balans nr 10 2012

Noteringar: De flesta svenska företagen kan välja K2

Valet mellan redovisningsregelverken K2 och K3 är viktigt. Inte minst eftersom det kan vara svårt att byta. Bokföringsnämnden (BFN), varnar företagen för att måla in sig i ett hörn.

Den stora massan svenska företag klarar sig med redovisningsregelverket K2 och kommer inte att märka någon skillnad på årsredovisningen. Det slår Bokföringsnämndens kanslichef Gunvor Pautsch fast, med en passning till dem som tycker att K2 är för enkelt.

– Jag förstår inte den kritiken, den verkar bygga på missuppfattningar, säger hon.

En vanlig missuppfattning gäller förenklingsregeln för avskrivningar.

– Många säger att de inte kan använda K2 för att de då måste skriva av alla maskiner på fem år. Så är det inte. K2 säger att avskrivningen ska göras på beräknad nyttjandeperiod. Femårsalternativet är en möjlighet men inte ett krav, säger Gunvor Pautsch.

Hon beskriver K2 som en anpassning till företagens praktiska verklighet, som i hög grad styrs av skatteregler. Hon betonar vidare att valet mellan K2 och K3 ytterst är företagarens eget.

– Jag hör ibland konsulter säga att deras företag inte ska välja det ena eller det andra. Hur vet du det, har jag då lust att fråga. Det är inte konsulten som ska välja utan företaget. Men företagaren måste få reda på alternativen och där kommer yrkesprofessionen in.

Under hösten kommer BFN att komma med ett förslag om hur företag ska kunna byta från ett K-regelverk till ett annat. Detta är ännu inte klart, men en remiss väntas i slutet av oktober.

– Då kanske valet ställs på sin spets. Om det visar sig att det blir svårt att byta till en enklare regel gäller det att inte måla in sig i ett hörn, säger Gunvor Pautsch.

Den försiktige skulle i så fall börja i K2 och sedan ”byta upp sig” om behovet uppstår. Men Gunvor Pautsch betonar att det ännu inte finns någon regel för hur dessa byten kan komma att ske, så det är för tidigt att dra några slutsatser.

Hennes råd till företagen är att titta på vilken typ av företag de är, vilken information de behöver och vem som är mottagare av den informationen. Om det bara är Skatteverket och eventuellt banken som är intressenter, räcker förmodligen K2. Har man en bred ägarkrets ställer det större krav på årsredovisningen och då är det K3 som gäller.

Rådet till företagens rådgivare, revisorn eller redovisningskonsulten, är att sätta sig in i regelverken.

– Jag uppmanar alla att läsa in sig på inte bara K3 som är nytt, utan även i K2 så att vi blir av med de förutfattade meningarna, säger Gunvor Pautsch.

Rakel Lennartsson

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200  
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...