Innehåll

Balans nr 10 2012

Statens årsredovisning – en doldisprodukt full av scoop

För journalister borde det vara en guldgruva, men statens årsredovisning får inte den uppmärksamhet den förtjänar. Det menar riksrevisor Claes Norgren.

Statens årsredovisning lever ett undanskymt liv i skuggan av budgeten. I det privata näringslivet är det tvärtom: ingen bryr sig om ett företags budget men alla väntar på årsredovisningen.

– Den politiska debatten är inriktad på framtiden, men det är minst lika intressant att fråga sig hur det gick, säger riksrevisor Claes Norgren.

Han kallar statens årsredovisning för en doldisprodukt.

– Den är full av intressant information, men produkten är inte precis redigerad på ett sätt som väcker kvällstidningarnas intresse, säger han.

Claes Norgren menar att redovisning handlar om kommunikation och han är inte främmande för en populariserad version av statens årsredovisning.

– Ur demokratisynpunkt finns det goda skäl att lyfta fram den här typen av information, men det skulle kräva en insats och ett utvecklat språkbruk.

Ingvar Mattson, kanslichef på finansutskottet, är en av få svenskar som läser statens redovisning från pärm till pärm. Han konstaterar att den förbättras för varje år, men att den fortfarande inte är någon ”kioskvältare”.

Vore det önskvärt att popularisera statens årsredovisning?

– Man ska inte göra sig någon illusion om att de ska bli en kioskvältare, men man bör alltid sträva efter att göra årsredovisningen mer begriplig och lättillgänglig. Jag tror exempelvis att man kan jobba med språket. För Balans läsare är det inte ett problem, men för en bredare allmänhet är det ganska svårt, säger Ingvar Mattson.

Mycket av informationen i statens årsredovisning, som storleken på statsskulden och hur olika utgiftsområden vägs mot varandra, återfinns i andra sammanhang. Så behovet av en populariserad årsredovisning är inte så stort, enligt Ingvar Mattson.

Men du menar att journalister missar viktiga saker?

– Absolut, det ligger scoop i det här.

Rakel Lennartsson

Läs mer: I nummer 6–7/2012 skrev Pär Falkman en internationell lägesrapport om den finansiella rapporteringen i offentlig sektor.

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09 -0,10

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...