”Bli medveten i stället för att vara medvetslös. Vakna upp och se verkligheten i stället för att gå omkring som en sömngångare.”

Det är så lätt att veta hur gott ledarskap ska vara: Att säga kloka ord. Att gå en utbildning. Att påtala vikten av engagemang, delaktighet och ansvarstagande. Det är många som vet vad de borde göra, men färre som gör vad de vet.

Att ”leva” mitt budskap är något jag själv jobbar med som inspiratör och utbildare. För det är så lätt att göra fel. Men i längden går det inte att predika fina ord om du inte själv tränar på att göra det du säger. Du säger bestämt till ditt barn; ”Gå inte mot rött ljus!”, i nästa sekund är du redan på väg över gatan. Du påtalar vikten av engagemang i kunden, men fastnar i rutinarbete vid skrivbordet. Du hör chefer, politiker och andra tala sig varma om solidaritet, återhållsamhet och samverkan för att i nästa stund köra sitt eget race och roffa åt sig den största köttbiten.

Gång efter annan ser vi det. Chefer och ledare i större och mindre verksamheter som ”avslöjas”. Vart försvann öppenheten och ärligheten? Även människor i din närhet säger en sak, men visar och gör en annan. Om det är medvetet eller omedvetet vet vi inte alla gånger. Vad jag dock vet är att den klassiska devisen gäller; människor runt omkring dig gör inte som du säger utan som du gör!

Hur blir du då mer samstämmig i ditt sätt att bete dig? Som i all förändring och inlärning börjar det med medvetenhet. När du inte vet att du inte kan, eller vet vilka konsekvenser det du gör för med sig, då har du svårt att veta vad du behöver förändra. Och det är inte alltid kul att bli medveten om saker som man inte gör bra. Om denna öppenhet inte finns i tillräcklig utsträckning i organisationen kommer inte heller medvetenheten naturligt och självklart.

Det borde ligga i varje ledares intresse att vara nyfiken på sig själv och hur andra påverkas. Bli medveten i stället för att vara medvetslös. Vakna upp och se verkligheten i stället för att gå omkring som en sömngångare.

Som chef och ledare är du en förebild, antingen du vill eller inte. Människor ser upp till dig och i större eller mindre omfattning är de också beroende av dig. Att vara en förebild kan låta väldigt ”pretto”, men handen på hjärtat, vi är alla förebilder för varandra. Sedan är frågan om du vill vara ett avskräckande exempel eller ett föredöme.

Jag lyfter gärna fram det jag kallar för ”ledarskapsramen”, din inre ram för vad du står för som ledare. Vilka är dina viktigaste värderingar och vilken är din vision i rollen som chef? Frågor som du kanske inte funderar över och aldrig tidigare har ställt dig! Hur skulle det vara om du var tydligare i vad du tror på och vad du vill som ledare? Blir det enklare för medarbetarna att följa dig då?

Tydlighet; att säga, visa och verkligen göra det du säger. Något jag tror ingen blir fulltränad på. Är du också tydlig med vilka krav och förväntningar du har på dina medarbetare och vice versa, är det ännu enklare att veta vad som ska göras. Nu har du sannolikt en tydlig ram och ett tydligt kontrakt kring vad det hela handlar om.

När någon, oavsett vem, sedan säger eller gör något som inte rimmar med det överenskomna finns en transparens som gör att alla kan och ska agera. Så skapas och upprätthålls en kultur.

Att leva sina värderingar och vara en positiv förebild innebär att du först får utforska vad som är viktigt och vad du vill, sedan bli varse vad du säger, visar och gör. Och att därefter vara villig att lyssna på omgivningen för att kunna förändra.

Egentligen är det så lätt. Så vad är det som hindrar dig? Prestige, makt, kontroll ... ja säkert kommer du på hur många anledningar som helst.

Tydlighet är ett krav. Någon måste ta de tuffa besluten. Och någon måste staka ut riktningen. Att skapa en vinnande kultur handlar inte om tur, det börjar med dig och mig. Och sen då? Ja, nu börjar arbetet ...

Kenth Åkerman är ledarskapsexpert, författare och mental coach.