Innehåll

Balans nr 2 2012

Långsiktighet viktigt vid val av ERP-system

Att implementera ett nytt ERP-system innebär ofta en förändring i styrningen av verksamheten.

– Man måste tänka långsiktigt och se helheten, annars kan det bli onödigt dyrt, säger Charlotta Nyberg, konsult på Deloitte.

När ett företag ska införa ett nytt Enterprise Resource Planning (ERP) är det lätt att bländas av ett systems funktioner. erp är ett integrerat it-system som ska ta hand om företagets informationshantering, exempelvis lön, fakturering och personaladministration.

Men Charlotta Nyberg som arbetar med frågorna på Deloitte konstaterar att det är viktigt att börja i rätt ände.

– Man måste ställa sig frågan varför vi gör det här och vad det är vårt företag behöver. Annars är risken att det blir både dyrt och fel, vilket är den sämsta tänkbara kombinationen, säger hon.

Att införa nya system är förenat med stora kostnader och kräver resurser. Därför framhåller Charlotta Nyberg att det är viktigt att titta på vad kostnaden blir för systemet på lång sikt. Inte bara vad det kostar här och nu, eller att driftsätta det, utan vad det kostar att ha systemet i tio, femton år.

– Om man inte tänker långsiktigt och ser till helheten kan man visserligen fatta korrekta beslut baserade på de uppgifter man har, men det kan ändå bli onödigt dyrt i slutändan, säger hon.

Det är också viktigt att ledningen och vd:n står bakom och är engagerade i processen att införa ett nytt system. Det räcker inte att bara it-chefen eller redovisningschefen tycker att ett nytt system är nödvändigt för verksamheten. Anledningen är att implementering av nya system kräver stora resurser, och påverkar verksamheten på många fler sätt än rent tekniskt.

– Ofta innebär det en förändring i styrningen och om inte alla förstår det kan det bli så att man får in ett system som inte efterfrågas. Det är att likna vid att köpa en dyr sportbil som tyvärr inte kan utnyttjas. Därför är det viktigt att tänka igenom styrning, organisation och arbetssätt när man bestämmer sig för vilket erp-system man ska införa, säger Charlotta Nyberg.

Vid implementeringen av ett nytt system missar många att det krävs ett omfattande och genomtänkt förändringsarbete för att det ska bli lyckat.

– Ofta tror kunder att de köper stöd i förändringsarbetet när de köper en ny it-organisation, men så är det sällan. Vi jobbar med att hjälpa köpande organisationer att förstå hur de ska ta emot de nya systemen, och att det är mycket annat arbete runt omkring än själva implementeringen, säger Charlotta Nyberg.

Som exempel nämner hon ett företag som skulle implementera ett rent it-system. Av den totala tiden man la ner på projektet ägnades 20 procent av tiden till rena it-frågor. Resten handlade om utbildning, processinformation och att säkerställa att informationen i systemen är korrekt.

Trenden på marknaden är att allt fler större bolag vill ha en gemensam ekonomilösning. Företagen har också blivit allt mer intresserade av att börja använda de data som faktiskt finns i systemen.

– Många företag har länge haft ekonomisystem, men inte riktigt vetat hur man bäst ska kunna utnyttja all data. Nu har man lärt sig att utnyttja den information som finns och översätta den till verklig operativ information, inte bara finansiell data. Redovisningsfrågor är inte längre huvudfokus, utan nu tittar företagen allt mer på helheten och mer specifikt på controllerns roll, säger Charlotta Nyberg.

Charlotta Danielsson

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200  
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...