Detta år kommer att bli spännande. Branschen längtar efter k3 och det är nu dags att slutföra projektet. Arbetet i den projektgrupp som ansvarar för k3 startade i april 2008 och det vore underbart om projektet kunde bli klart nu fyra år senare. Det tar tid att skriva regelverk och många frågor ska diskuteras, inte minst med dem som ska använda regelverket. Med risk för att tala i egen sak är jag tacksam för det arbete som Fars policygrupp för redovisning har lagt ner i tid och kloka tankar. Vissa frågor är helt enkelt så svåra att de måste genomlysas flera gånger. Personligen tycker jag att finansiella instrument och säkringsredovisning är exempel på sådana frågor. En annan aktuell fråga som jag tror kommer att debatteras är komponentavskrivning av byggnader, jag ser fram emot spaltkilometrar med debatt om just komponentavskrivning.
Bokföringsnämnden håller just nu på med en översyn av de allmänna råden om löpande redovisning och att sammanföra dessa till ett allmänt råd. Mycket har hänt sedan bokföringslagen kom till, inte minst vad gäller utvecklingen av tekniska lösningar.
En annan fråga är när en verifikation är bokförd enligt lagen och vilken den senaste tidpunkten för bokföring är. Jag vet att det har varit efterlängtat att kunna bokföra i takt med att momsredovisningen upprättas. Det vill säga för många mindre företag en gång var tredje månad. Sedan har vi företagen som enbart gör sin momsredovisning i samband med att självdeklarationen lämnas. Är det verkligen förenligt med bokföringslagen att enbart bokföra en gång per år? Hur ska förlopp och ställning kunna följas om bokföringen sker årsvis? Min personliga uppfattning är att det är att gå för långt att tillåta att bokföring enbart sker en gång om året.
EU-kommissionen har kommit med ett utkast till nytt direktiv avseende årsredovisning och sammansatt årsredovisning. Detta är ett led i kommissionens arbete att modernisera och förenkla de gamla redovisningsdirektiven. Med tanke på hur lång tid detta projekt har pågått blir jag lite fundersam när jag ser hur få moderniseringar jag hittar i kommissionens utkast. Det verkar nästan som att man tagit det fjärde och sjunde bolagsrättsliga direktivet och lagt ner dem i en påse och skakat lite – och ut kom ett direktiv som i folkmun omfattar både årsredovisning och koncernredovisning. Maxiharmonisering är ett mål som eu-kommissionen drivit. Detta innebär, i utkastet, att medlemstaterna inte kan ställa högre krav på mindre företag som ska upprätta årsredovisningen än vad direktivet kräver i tilläggsupplysningar. I Sverige har vi som tradition att riksdagen kräver viss upplysning i årsredovisningen som inte krävs av direktivet, exempelvis upplysningen om fördelning av kvinnor och män bland de anställda samt fördelningen av kvinnor och män i ledande befattning. Detta är politiskt beställda paragrafer som blir en omöjlighet i framtiden om eu-kommissionens förslag går igenom.
Nåväl, lite modernisering märks trots allt i direktivet. Poolingmetoden för att upprätta koncernredovisning har tagits bort, liksom kravet på att extraordinära intäkter och kostnader ska särredovisas samt Lifo-metoden vid värdering av varulager. Ur ett svenskt perspektiv är detta dock inte moderniseringar. Att antalet uppställningsformer för resultaträkningarna och -balansräkningen har bantats ner, till två respektive en, är inte heller några nyheter utifrån ett svenskt perspektiv eftersom de uppställningsformer som kommissionen föreslår är de som vi har i vår årsredovisningslag.
Dagarna före jul fick jag påhälsning av icke inbjudna gäster. Jag kan i alla fall konstatera att ”gästerna” inte tog det viktigaste, nämligen boken på mitt nattduksbord, Redovisningslagstiftningen 2007. Denna förträffliga bok hade jag inte kunnat klara mig utan och jag drog en suck av lättnad när jag hittade den i röran.
God fortsättning på redovisningsåret 2012.
Caisa Drefeldt är auktoriserad revisor och redovisningsspecialist på KPMG i Göteborg.
caisa.drefeldt@kpmg.se