Innehåll

Balans nr 2 2012

Debatt: Bra med ökad tillsyn av bostadsrättsföreningar

Bostadsrättsföreningarnas styrelser kan i dag bestämma hur stor självkostnaden i föreningen är, utan att kunna ställas till svars för detta. För att den som ska köpa en bostadsrätt ska få bästa möjliga underlag inför köpbeslutet är det rimligt att ställa högre krav på kontroll och förbättrade regler

Köparna till bostadsrätter befinner sig ofta i en kraftigt ogynnsam finansiell risksituation utan att vara medvetna om detta. Som enda part i affärerna försöker de att hålla priset på bostadsrätterna på lägsta möjliga nivå. Samtidigt som alla övriga intressenter som säljarna, fastighetsmäklarna, bankerna, staten, övriga medlemmar i bostadsrättsföreningarna och byggbolagen tvärtom i grunden enbart har svaga eller inga skäl alls att hålla priserna nere. Samsynen mellan dessa övriga intressenter, som till viss del kan vara omedveten, åstadkommer sannolikt ett väldigt starkt tryck uppåt på priserna, vilket medför en ökad finansiell risk för köparna. Revisorerna i bostadsrättsföreningarna å sin sida, som bedömer om styrelsen tagit ut rätt årsavgift och på så sätt skapar förtroende åt alla intressenter, har mycket svårt att ta ställning till vissa poster i resultaträkningen och därigenom anmärka på styrelsens förvaltning av föreningen. Avskrivningsplaner är väldigt svåra att anmärka på då det inte finns några givna svar, vilket framgår av alla artiklar skrivna under det senaste året i olika facktidningar. Underhållsavsättning måste egentligen bedömas av en teknisk expert vilket vanligtvis inte ryms inom revisionsbudgeten och därför inte verkställs.

Det är alltså önskvärt att köparna, i syfte att minska de höga finansiella riskerna, ges ett säkrare och mer precist beslutsunderlag än vad dagens lagstiftning och normgivning stödjer. Ofta är det den största affären i ens liv när bostadsrättskontraktet skrivs på och då vill man inte riskera att bli sittande med Svarte Petter. För att ge köparna, som till övervägande del är lekmän, bästa möjliga underlag inför köpbeslutet, blir det därför följdenligt att ställa krav på nya förbättrade regler till lagstiftarna och normgivarna. Lagstiftningen och normgivningen har kommit en god bit på väg men ännu återstår en förfining av aktuellt regelverk.

I dag är det alltför mycket upp till styrelsen att bestämma hur mycket självkostnaden är i föreningen och utan att kunna bli ställd till svars för detta. Förslagsvis bör man framöver därför införa en lagstadgad extern tillsyn av underhållsplaner så att de med jämna intervaller kontrolleras att de uppfyller självkostnadskraven för underhållsavsättning samt att detta bokförs korrekt i föreningens bokslut. En samsyn kring avskrivningar bör även framtas så att avvikelserna mellan olika föreningars avskrivningsplaner inte medför att de för en omdömesgill bedömare påverkar priset för en bostadsrätt.

Anders Callert auktoriserad revisor, Helsingborgs Ekonomi & Revision AB.