Balans nr 3 2012

5 frågor – om bankkonkurser

Julie Galbo är biträdande chef för ”Finanstilsynet” i Danmark – det enda landet i Europa som har låtit långivarna ta notan när en bank gått omkull. I februari besökte hon Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS) i Stockholm.

1 För ett år sedan tog ni det kontroversiella beslutet att låta Amagerbanken gå omkull, varför?

– Att driva en bank innebär att ta risker. Det är inte rimligt att staten ska ta över de riskerna. Den danska ståndpunkten är att bankerna själva ska ta ansvar, samtidigt som konsumenterna skyddas. Vi menar att det är upp till investerarna att göra sin due diligence när de placerar kapital i en bank likaväl som när de köper andelar i ett tillverkningsföretag. Men för att skydda vanliga sparare har vi en statlig insättningsgaranti på 100.000 euro.

2 Hur var omvärldens reaktioner?

– Det blev en förstasidesnyhet i Financial Times. Det var ju första gången på överskådlig tid som investerare och sparare hade fått ta förluster för att en bank kommit på obestånd. Det var väldigt kontroversiellt, men i grunden är det inte Finanstilsynets beslut utan de danska lagstiftarnas. Efter finanskrisen hade vi en debatt i Danmark, för vanliga skattebetalare verkade det inte rättvist att de som tidigare tjänat mycket pengar plötsligt skulle få hjälp av staten.

3 Varför är Danmark ensamt om att tillämpa det du kallar ”sunt förnuft”?

– Det innebär stora konsekvenser för den reala ekonomin när man låter banker gå i konkurs. Därför är det viktigt att hitta en balans. I länder med några få väldigt stora banker är det svårare. Det är viktigt att man ser till att det finns andra banker med sund riskprofil, som kan ta över affären och låna ut pengar till företagen, men ingen har sagt att alla som vill ha ett lån ska få ett lån.

4 Du har bråkat mycket med revisorer, varför?

– Vi trodde att revisorerna skulle vara våra kritiska vänner, men vi har ägnat mycket tid åt att bråka med revisorer i samband med att vi har stängt banker. Mitt intryck är att de ofta tar sin kunds parti, även om deras legala uppgift är att vara allmänhetens vakthundar. Av de 12 banker jag varit med om att stänga är det bara en gång som varningen har kommit från revisorn.

5 Klarar danska banker konkurrensen med en så sträng stat?

– Det är såklart lätt för investerare att välja bort Danmark, till förmån för andra länder där staten står som garant för bankerna. Därför är det viktigt att vi får gemensamma regler i EU och vi skulle gärna se att EU väljer den danska modellen. Men även om det inte blir så har vi gjort det rätta, helt enkelt eftersom alternativet hade varit att fortsätta att uppmuntra ett felaktigt beteende.

Rakel Lennartsson

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200  
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...