I Balans nr 1/2012 skriver Eva Törning och Sigurd Elofsson om senareläggning av den löpande bokföringen. Claes Eriksson menar dock att lagändringen redan har praktisk betydelse.
I en artikel i Balans nr 1/2012 redogör Eva Törning och Sigurd Elofsson för sin syn på ändringen i bokföringslagen avseende möjligheten att senarelägga den löpande bokföringen. De uppmanar FARs medlemmar att fortsätta verka för att bokföra senast inom en månad efter den månad som ska bokföras. Uppmaningen kan tyckas rimlig, men tänk på att lagen har ändrats och att Bokföringsnämndens ej uppdaterade normgivning inte kan tolkas på samma sätt som före lagändringen.
Första delen av propositionen Enklare redovisning har antagits, vilket bland annat har inneburit en ändring av 5 kap. 2 § bokföringslagen (1999:1078) där ”särskilda skäl” har bytts mot ”skäl för det”. Innebörden av ändringen är svårtolkad. Man kan till och med tro att ingen ändring är avsedd. För en jurist är det däremot stor skillnad på lagens olika skrivningar.
Vad gäller senareläggningen av bokföringen överlämnas det i prop. 2009/10:235 till praxis och normgivande organ att utveckla i vilka undantagsfall en fördröjning i bokföringen kan accepteras. Även om Bokföringsnämnden (BFN) har ansvar för utvecklandet av god redovisningssed ges i allmänmotiveringen utrymme för praxis att utveckla när bokföringen kan senareläggas.
För att få klarhet i vad lagändringen innebär skrev Sveriges Redovisningskonsulters Förbund (SRF) ett brev till BFN med en önskan om precisering. BFN hänvisar till ett pågående projekt och svarar att de inte vill normge om tidpunkten för bokföringen separat. BFN avslutar sitt svar med:
I väntan på ett nytt allmänt råd får tillämpare tolka bokföringslagen utifrån de allmänna motiveringar och författningskommentarer som finns i regeringens proposition (2009/10:235) Enklare redovisning.
BFN hänvisar alltså till skrivningarna i propositionen och överlåter tills vidare åt tillämparna att tolka bokföringslagen i denna fråga. Eva Törning och Sigurd Elofsson anger i sin artikel att det är BFN som utvecklar god redovisningssed i Sverige och att det då är BFN som måste precisera vad ändringen innebär. Skulle det betyda att lagändringen inte har någon reell effekt innan BFN yttrat sig i frågan? Inte enligt min uppfattning eftersom BFN inte behöver skriva all normgivning. Finns till exempel en fungerande praxis som inte står i strid med lagen utgör det god redovisningssed (jfr prop. 1998/99:130 s. 186 ff). Anser BFN att praxis inte utgör god redovisningssed ligger det inom deras ansvarsområde att se till att styra utvecklingen. Av den anledningen kan BFN svara som den gör.
Givetvis kan tillämparna inte göra hur som helst. Som BFN skriver i sitt svar ska tolkning göras utifrån skrivningar i propositionen. I propositionen anges att flertalet remissinstanser ansåg att förslaget om kvartalsredovisning av moms skulle leda till en större förenklingseffekt om även bokföringslagens bestämmelser om tidpunkten för den löpande bokföringen ändrades. Regeringen ansåg också att ytterligare vinster kunde uppnås genom en ökad samordning mellan regelverken, men hänvisade till att en utredning var tillsatt.
Nu har lagändringen till följd av Utredningen om enklare redovisning kommit. Lagändringen ger ett ökat utrymme att senarelägga bokföringen. I författningskommentaren till ändringen står det att den utökade möjligheten till senareläggning bland annat kan utnyttjas i syfte att möjliggöra en samordning med redovisningen av mervärdesskatt. För mig är det uppenbart att tanken med ändringen är att skapa ett utrymme att få redovisningen enligt kraven i bokföringslagen att samordnas med redovisningen av mervärdesskatt.
Eftersom BFN svarade på vårt brev att tillämpare av bokföringslagen skulle läsa propositionstexten har jag gjort det. I en artikel i Konsulten nr 4/2011 redogör jag för vad jag kom fram till. I ett fall tar jag tydlig ställning. Jag anser att det sedan 1 januari 2011 går att bokföra fram till dess att skattedeklarationen avseende mervärdesskatt ska lämnas för de företag som lämnar skattedeklaration månadsvis.
Den kritik som framfördes då kvartalsredovisning av moms infördes handlade om att det inte var en reell förenkling om inte bokföringslagen också ändrades. Nu har bokföringslagen ändrats och i förarbetena anges samordning mellan lagarna som ett skäl. Det är inte ologiskt att dra slutsatsen att lagändringen medför att företag som redovisar moms kvartalsvis kan bokföra löpande fyra gånger per år.
Däremot har huvudregeln för när löpande bokföring ska ske inte ändrats. Bokföringen ska också ske på ett sätt som gör det möjligt att kontrollera fullständigheten och överblicka verksamhetens förlopp, ställning och resultat. Av bland annat dessa anledningar är det mycket troligt att BFN begränsar möjligheten att bokföra löpande endast fyra gånger per år. I artikeln spekulerar jag om två gränser avseende nettoomsättningen på årsbasis, en miljon kronor respektive tre miljoner kronor. Jag vet inte vad BFN kommer fram till. Men faktum är att lagen har ändrats och jag anser att det betyder något även innan BFN har yttrat sig.
Claes Eriksson är redovisningsexpert på Sveriges Redovisningskonsulters Förbund (SRF).