Innehåll

Balans nr 3 2012

Debatt: Ytterligare senareläggning av bokföringen är möjlig

I Balans nr 1/2012 skriver Eva Törning och Sigurd Elofsson om senareläggning av den löpande bokföringen. Claes Eriksson menar dock att lagändringen redan har praktisk betydelse.

I en artikel i Balans nr 1/2012 redogör Eva Törning och Sigurd Elofsson för sin syn på ändringen i bokföringslagen avseende möjligheten att senarelägga den löpande bokföringen. De uppmanar FARs medlemmar att fortsätta verka för att bokföra senast inom en månad efter den månad som ska bokföras. Uppmaningen kan tyckas rimlig, men tänk på att lagen har ändrats och att Bokföringsnämndens ej uppdaterade normgivning inte kan tolkas på samma sätt som före lagändringen.

Första delen av propositionen Enklare redovisning har antagits, vilket bland annat har inneburit en ändring av 5 kap. 2 § bokföringslagen (1999:1078) där ”särskilda skäl” har bytts mot ”skäl för det”. Innebörden av ändringen är svårtolkad. Man kan till och med tro att ingen ändring är avsedd. För en jurist är det däremot stor skillnad på lagens olika skrivningar.

Vad gäller senareläggningen av bokföringen överlämnas det i prop. 2009/10:235 till praxis och normgivande organ att utveckla i vilka undantagsfall en fördröjning i bokföringen kan accepteras. Även om Bokföringsnämnden (BFN) har ansvar för utvecklandet av god redovisningssed ges i allmänmotiveringen utrymme för praxis att utveckla när bokföringen kan senareläggas.

För att få klarhet i vad lagändringen innebär skrev Sveriges Redovisningskonsulters Förbund (SRF) ett brev till BFN med en önskan om precisering. BFN hänvisar till ett pågående projekt och svarar att de inte vill normge om tidpunkten för bokföringen separat. BFN avslutar sitt svar med:

I väntan på ett nytt allmänt råd får tillämpare tolka bokföringslagen utifrån de allmänna motiveringar och författningskommentarer som finns i regeringens proposition (2009/10:235) Enklare redovisning.

BFN hänvisar alltså till skrivningarna i propositionen och överlåter tills vidare åt tillämparna att tolka bokföringslagen i denna fråga. Eva Törning och Sigurd Elofsson anger i sin artikel att det är BFN som utvecklar god redovisningssed i Sverige och att det då är BFN som måste precisera vad ändringen innebär. Skulle det betyda att lagändringen inte har någon reell effekt innan BFN yttrat sig i frågan? Inte enligt min uppfattning eftersom BFN inte behöver skriva all normgivning. Finns till exempel en fungerande praxis som inte står i strid med lagen utgör det god redovisningssed (jfr prop. 1998/99:130 s. 186 ff). Anser BFN att praxis inte utgör god redovisningssed ligger det inom deras ansvarsområde att se till att styra utvecklingen. Av den anledningen kan BFN svara som den gör.

Givetvis kan tillämparna inte göra hur som helst. Som BFN skriver i sitt svar ska tolkning göras utifrån skrivningar i propositionen. I propositionen anges att flertalet remissinstanser ansåg att förslaget om kvartalsredovisning av moms skulle leda till en större förenklingseffekt om även bokföringslagens bestämmelser om tidpunkten för den löpande bokföringen ändrades. Regeringen ansåg också att ytterligare vinster kunde uppnås genom en ökad samordning mellan regelverken, men hänvisade till att en utredning var tillsatt.

Nu har lagändringen till följd av Utredningen om enklare redovisning kommit. Lagändringen ger ett ökat utrymme att senarelägga bokföringen. I författningskommentaren till ändringen står det att den utökade möjligheten till senareläggning bland annat kan utnyttjas i syfte att möjliggöra en samordning med redovisningen av mervärdesskatt. För mig är det uppenbart att tanken med ändringen är att skapa ett utrymme att få redovisningen enligt kraven i bokföringslagen att samordnas med redovisningen av mervärdesskatt.

Eftersom BFN svarade på vårt brev att tillämpare av bokföringslagen skulle läsa propositionstexten har jag gjort det. I en artikel i Konsulten nr 4/2011 redogör jag för vad jag kom fram till. I ett fall tar jag tydlig ställning. Jag anser att det sedan 1 januari 2011 går att bokföra fram till dess att skattedeklarationen avseende mervärdesskatt ska lämnas för de företag som lämnar skattedeklaration månadsvis.

Den kritik som framfördes då kvartalsredovisning av moms infördes handlade om att det inte var en reell förenkling om inte bokföringslagen också ändrades. Nu har bokföringslagen ändrats och i förarbetena anges samordning mellan lagarna som ett skäl. Det är inte ologiskt att dra slutsatsen att lagändringen medför att företag som redovisar moms kvartalsvis kan bokföra löpande fyra gånger per år.

Däremot har huvudregeln för när löpande bokföring ska ske inte ändrats. Bokföringen ska också ske på ett sätt som gör det möjligt att kontrollera fullständigheten och överblicka verksamhetens förlopp, ställning och resultat. Av bland annat dessa anledningar är det mycket troligt att BFN begränsar möjligheten att bokföra löpande endast fyra gånger per år. I artikeln spekulerar jag om två gränser avseende nettoomsättningen på årsbasis, en miljon kronor respektive tre miljoner kronor. Jag vet inte vad BFN kommer fram till. Men faktum är att lagen har ändrats och jag anser att det betyder något även innan BFN har yttrat sig.

Claes Eriksson är redovisningsexpert på Sveriges Redovisningskonsulters Förbund (SRF).

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200 71 000
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...