”Jag hade sett och lärt så mycket att jag själv ville in i hetluften och inte bara stå vid sidan om och se på.”

Advokat, entreprenör och riskkapitalist. Det är en kombination som är både optimal och begränsande. Optimal då jag som advokat med bakgrund i affärsjuridiken har stor nytta av min kunskap, erfarenhet och de kontakter som jag skapat under resans gång.

Begränsande eftersom jag som advokat skolats i att se risker. Det gör att jag i större utsträckning än andra ser problem och hinder på grund av att jag är styrd av vad jag tycker är i vissa delar föråldrade och konkurrensbegränsande regler.

För mig var inte rollen som rådgivare tillräcklig. Därför valde jag att bli entreprenör och riskkapitalist också. Jag hade sett och lärt så mycket att jag själv ville in i hetluften och inte bara stå vid sidan om och se på när spännande affärer gjordes och bolag byggdes upp. Men jag ville heller inte lämna en bransch och en karriär som jag ägnat nästan 20 år av mitt liv. Alltså fick det bli en kombination. Det bästa av två världar.

Genom att jag de senaste sex åren varit med och byggt upp ett antal företag har jag blivit en bättre advokat. Jag har fått en helt annan förståelse för affärer, för hur företagare tänker, och vad som är viktigt för dem. Många advokater är teoretiska och fastnar i frågor som inte är speciellt viktiga för klienten. Och med rådande prisbild på advokattjänster är det inte konstigt att man som företagare drar sig för att anlita en advokat och i stället försöker hantera juridiken på egen hand. Samtidigt behöver de flesta företagare hjälp av kompetenta jurister för att inte göra kostsamma misstag.

En stor marknad ligger öppen för den som hittar nyckeln till att leverera högkvalitativ rådgivning på ett kostnadseffektivt sätt som gör det attraktivare för företagarna att köpa in tjänster – i stället för att agera hobbyjurister. Jag är övertygad om att det skulle gå att bedriva en sådan verksamhet med stor lönsamhet och att man snabbt skulle kunna ta marknadsandelar. Jämför IT-konsulter och affärsadvokater. Båda är konsulter med tjänster som i stort sätt varje företag har behov av och med löner som sin största kostnad. Jag påstår att det för genomsnittet av uppdragen inte är så stor skillnad på hur komplicerat advokatens respektive IT-konsultens uppdrag är. Ändå låg, enligt min högst ovetenskapliga undersökning, de största advokat-byråernas vinst för 2010 i snitt tre till fyra gånger högre än vinsten i de största IT-konsultbolagen med samma omsättning. För mig är detta ett tecken på att advokatmarknaden inte är tillräckligt konkurrensutsatt.

Jag drömmer om en advokatbyrå som drivs som de bästa och mest konkurrenskraftiga konsultföretagen. Ett kompetent och tydligt ledarskap kombinerat med ett processtyrt arbetssätt. Eller måste det vara en advokatbyrå? Enligt senaste Klientbarometern anser överväldigande 74,3 procent av de tillfrågade att det inte är relevant att rådgivaren är advokat. Jag skulle vilja ta in kapital i mitt företag och så vill jag ha en styrelse som ger mitt bolag en bra och bred kompetens. Men vänta, det går inte om jag vill driva en advokatbyrå. Det är bara advokater som får vara delägare och styrelseledamöter i advokatbyråer. Detta motiveras med att advokaternas oberoende annars riskeras. Att advokater själva är ägare eller anställda som vill ha utdelning, bonus eller provision gör advokater lika beroende av sina kunder som vem som helst. Men detta påverkar tydligen inte oberoendet. Affärsadvokater är inte rättssamhällets tjänare. De är konsulter. Det behövs absolut ett etiskt regelverk även för affärsadvokater, men regelverket ska bara skydda klienternas intressen. Regelverket får däremot inte leda till att aktörer som skulle kunna medverka till en ökad konkurrens, och därmed prispress och högre kvalitet, stängs ute.

Susanna Falkengren är advokat specialiserad på affärsjuridik. 2007 var hon med och grundade riskkapitalbolaget Exipos Investhar. Hon är även känd från tv-programmet Draknästet.