Innehåll

Balans nr 4 2012

Noteringar: Ökad rörlighet i arbetslivet väcker frågor om lojalitet

Lojalitetsplikten innebär långtgående förpliktelser för den anställda. Samtidigt är bevisläget svårt, särsklit när det gäller rekryteringar. Frågan ställs på sin spets i en aktuell dom från Solna tingsrätt.

Revisions- och rådgivningsbranschen har kännetecknats av liten rörlighet mellan byråer. Detta håller nu på att luckras upp, men ett byråbyte kan fortfarande riva upp känslor.

Konflikten mellan Peter Nordström och hans tidigare arbetsgivare Mazars SET blossade upp när Peter Nordström bytte byrå till konkurrenten BDO. Peter Nordström var chef för skatteavdelningen. I samband med att han berättade om sitt byråbyte passade han även på att informera sina kollegor om att BDO sökte ytterligare personal, vilket flera hörsammade.

Revisionsbyrån reagerade med att frysa Peter Nordströms kvarstående lön och semesterersättning, närmare 200.000 kronor, med hänvisning till kvittningsrätten.

– Jag tolkar det som att de ville statuera exempel och markera för sina anställda, säger Peter Nordström, som tvingades gå till domstol för att få ut sin lön.

Solna tingsrätt dömde i oktober Mazars SET att betala ut innestående lön och semesterersättning samt rättegångskostnader och visst skadestånd – sammanlagt närmare 300.000 kronor – till Peter Nordström. I domen konstateras att han inte gjort sig skyldig till något skadeståndsgrundande brott mot lojalitetsplikten. Av domslutet framgår vidare att revisionsbyrån gjort en otillåten tillämpning av lagen om kvittning.

– Vi var informerade om att sannolikheten att vi skulle lyckas var liten, men vi tyckte det var viktigt att pröva saken i domstol, säger Roy Eide, styrelseordförande på Mazars SET.

Juridikprofessor Jori Munukka vid Stockholms universitet menar att när det gäller rekryteringar, är det i princip omöjligt att leda brott mot lojalitetsplikten i bevis.

– Domen visar att lojalitetsplikten är lite av en papperstiger när det kommer till att hindra personalrekryteringar, säger han.

Det svåra bevisläget verkar avskräckande för de flesta arbetsvgivare. Jori Munukka tycker därför att det är bra att Mazars SET vågade ta upp frågan.

Rakel Lennartsson

En längre version av artikeln finns på ekonomisverige.se

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09 -0,10

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...