Innehåll

Balans nr 4 2012

Noteringar: Ökad rörlighet i arbetslivet väcker frågor om lojalitet

Lojalitetsplikten innebär långtgående förpliktelser för den anställda. Samtidigt är bevisläget svårt, särsklit när det gäller rekryteringar. Frågan ställs på sin spets i en aktuell dom från Solna tingsrätt.

Revisions- och rådgivningsbranschen har kännetecknats av liten rörlighet mellan byråer. Detta håller nu på att luckras upp, men ett byråbyte kan fortfarande riva upp känslor.

Konflikten mellan Peter Nordström och hans tidigare arbetsgivare Mazars SET blossade upp när Peter Nordström bytte byrå till konkurrenten BDO. Peter Nordström var chef för skatteavdelningen. I samband med att han berättade om sitt byråbyte passade han även på att informera sina kollegor om att BDO sökte ytterligare personal, vilket flera hörsammade.

Revisionsbyrån reagerade med att frysa Peter Nordströms kvarstående lön och semesterersättning, närmare 200.000 kronor, med hänvisning till kvittningsrätten.

– Jag tolkar det som att de ville statuera exempel och markera för sina anställda, säger Peter Nordström, som tvingades gå till domstol för att få ut sin lön.

Solna tingsrätt dömde i oktober Mazars SET att betala ut innestående lön och semesterersättning samt rättegångskostnader och visst skadestånd – sammanlagt närmare 300.000 kronor – till Peter Nordström. I domen konstateras att han inte gjort sig skyldig till något skadeståndsgrundande brott mot lojalitetsplikten. Av domslutet framgår vidare att revisionsbyrån gjort en otillåten tillämpning av lagen om kvittning.

– Vi var informerade om att sannolikheten att vi skulle lyckas var liten, men vi tyckte det var viktigt att pröva saken i domstol, säger Roy Eide, styrelseordförande på Mazars SET.

Juridikprofessor Jori Munukka vid Stockholms universitet menar att när det gäller rekryteringar, är det i princip omöjligt att leda brott mot lojalitetsplikten i bevis.

– Domen visar att lojalitetsplikten är lite av en papperstiger när det kommer till att hindra personalrekryteringar, säger han.

Det svåra bevisläget verkar avskräckande för de flesta arbetsvgivare. Jori Munukka tycker därför att det är bra att Mazars SET vågade ta upp frågan.

Rakel Lennartsson

En längre version av artikeln finns på ekonomisverige.se