De är eftertraktade på arbetsmarknaden och säkra på att få jobb. Men inte till vilket pris som helst. Lönen är inte det avgörande när framtidens studenter ska ut på arbetsmarknaden. I stället handlar det om balans mellan arbete och fritid och utvecklingsmöjligheter.
– För mig är känslan av att alla är där för varandra viktig. Att man kan göra karriär utan att sticka kniven i ryggen på någon annan, säger Caroline Tungel, studerande vid Uppsala universitet.
Uppsala universitet och Stockholms universitet ger tillsammans ett masterprogram i redovisning, revision och företagsanalys. Programmet är det enda i sitt slag i Sverige, och i flera av kurserna integreras handelsrätt och företagsekonomi.
Hanna Holmberg, Madeleine Nilsson och Caroline Tungel har alla tagit en kandidatexamen i företagsekonomi och har nu valt att läsa masterprogrammet. Hanna Holmberg är antagen vid Stockholms universitet och Madeleine Nilsson och Caroline Tungel vid Uppsala universitet.
– Att undervisningen sker på två orter är egentligen inget problem, det fungerar bra att pendla, säger Madeleine Nilsson.
Första årets kurser är obligatoriska och gemensamma för alla studenterna. Den första terminen ges vid Stockholms universitet och inriktas mot redovisning, medan den andra terminen ges vid Uppsala universitet och fokuserar på revision ur olika perspektiv. Tredje terminens kurser är valfria och studenten kan läsa en fördjupningskurs, göra praktik eller satsa på utlandsstudier beroende på om han eller hon är antagen vid Stockholms universitet eller Uppsala universitet. Fjärde terminen ägnas åt uppsatsarbete.
– Man märker att utbildningen håller hög kvalitet, högre nivå än kandidatprogrammet, och att den är mer teoretiskt inriktad på redovisning och revision. Här fokuserar man på hela den analytiska biten som arbetet med redovisning och revision innebär och det är roligt, säger Hanna Holmberg.
Hon får medhåll av Marcus Tirmén som avslutade masterutbildningen förra året och nu har antagits till forskarutbildningen vid Uppsala universitet för att skriva en avhandling inom ämnet regelefterlevnad inom finansiella sektorn.
– Här ges verkligen tillfälle att specialisera sig och det finns utrymme för sådant som normalt inte ryms inom en vanlig ekonomutbildning. Vi har bland annat specialkurser inom IFRS och intern kontroll och det ger ju spetskompetens. Jag valde programmet för att jag är teoretiskt intresserad, och mer nyfiken på revision och redovisning som fenomen än själva det praktiska arbetet, säger han.
För utbildade ekonomer ser arbetsmarknaden bra ut och bara i år väntas Big 4 anställa runt 1.000 personer. Största delen av nyrekryteringarna sker bland studenter och en viktig del i att hitta rätt arbetskraft är studentevent som Ekonomernas dagar vid Stockholms universitet och Kontaktdagarna vid Uppsala universitet.
Caroline Tungel har varit med och arrangerat årets Kontaktdagar och konstaterar att det blir allt lättare att få revisionsbyråerna att delta vid den här typen av event.
– Att fånga upp studenterna och knyta dem till sig är viktigt. Tidigare intresserade man sig nog för sent. För att ha en bra återväxt i branschen måste byråerna bli mer proaktiva, konstaterar hon.
De fyra studenterna är överens om att det fortfarande finns en allmän bild av revisorn som en grå, tråkig man i kostym, vilket kan bidra till att intresset för att utbilda sig till revisor är svagt. Men de tror inte att det är särskilt svårt för branschen att förändra den bilden. Ett sätt är exempelvis att tidigt visa studenterna vad revisorsyrket verkligen handlar om, bland annat genom praktik och personliga möten.
– Så tidigt som möjligt under utbildningen bör studenterna ges insyn i yrket. Ofta är det små saker som gör att man väljer att gå åt det ena eller det andra hållet, det kan till exempel handla om en intressant kurs eller att man träffat en viss person. Där finns det mycket för branschen att göra, säger Marcus Tirmén.
Men det är inte bara genom speciella event som studenterna och byråerna får kontakt med varandra. Samarbetet mellan branschen och universiteten är också viktigt. Masterutbildningen är yrkesförberedande och vänder sig till den som ska arbeta som redovisare, revisor eller företagsanalytiker i privat och offentlig verksamhet, nationellt och internationellt.
– Även om undervisningen är på en teoretisk nivå har flera av våra lärare själva arbetat praktiskt innan de började undervisa och en del gör det fortfarande. Det är uppskattat, på så sätt kopplas vetenskapliga teorier och praktisk verklighet samman, säger Marcus Tirmén.
En stor del av undervisningen präglas också av kritiskt tänkande, något som studenterna gillar. Hanna Holmberg konstaterar att innan hon började på masterprogrammet trodde hon att hon visste vad en revisor gör, och säger att hon hade accepterat professionen.
– Nu har vi fått möjlighet att kritiskt titta närmare på professionen och vad en revisor faktiskt gör. På så sätt har vi fått lära oss vilken samhällsnytta yrket innebär, säger hon.
Ingen av de fyra är särskilt orolig för att inte få jobb i framtiden. Med en masterexamen i bagaget är studenterna attraktiva på arbetsmarknaden. Att de första åren inom branschen präglas av mycket arbete skrämmer inte.
– Det som lockar med yrket är inte lönen i sig eller att bli delägare och tjäna stora pengar, utan möjligheten att hela tiden få utvecklas och få kontinuerlig utbildning. Det känns häftigt att komma in som ny nu och utvecklas tillsammans med något bolag och få ta del av den kunskap som revisorer som arbetat i många år har. Revisor kommer alltid att vara ett attraktivt yrke eftersom den miljö företagen arbetar i hela tiden förändras, säger Caroline Tungel.
– Jag har pluggat i fem år nu och det har skapat motivation att komma ut och börja arbeta. De karriärmöjligheter som finns i branschen gör att det är värt att lägga lite extra i början, men på sikt är det viktigt att inte bara leva för sitt jobb. Man ska kunna ha ett liv vid sidan om, säger Hanna Holmberg.
Charlotta Danielsson