Nytt försök i Vasaloppsspåret. Jag ser mig om. Det är inte längre glest i skidspåret, det är tomt. Men ljudet från skotrarna blir allt starkare. Alla som inte orkar längre måste ju plockas upp ute i spåret. Verkligen ett otäckt motorljud.
Inför Vasaloppet fick jag rådet att åka i egen takt, att inte försöka slå följe med någon. Men det finns faktiskt en person som håller samma tempo som jag. Den okände mannen ligger tio meter före i spåret, kilometer efter kilometer. Vi säger inget till varandra, men till slut blir tystnaden också en kommunikation. Det är tryggt att inte vara ensam.
Strax före Oxberg, efter fem–sex mil, når vi de tuffa Lundbäcksbackarna. Jag gör ett oväntat ryck och kommer så ifatt och förbi min medtävlare. I samma stund frågar mannen uppgivet: ”Är jag sist nu?”
Det är knappast en merit att ha legat sist i Vasaloppet, men det är onekligen en erfarenhet. Väl framme i Mora hänger en god vän kransen om min hals. För framtida segrar.
Alla är inte sist, som tur är. Jag fascineras av människor som vågar vara steget före, som bryter ny mark och som aldrig ger upp. Glädjande nog finns det gott om sådana.
Om du, liksom stjärnorna i tv, besöker Thorskogs slott norr om Kungälv får du höra slottets historia och om alla entreprenörer som har passerat revy.
Petter Larsson imponerar mest. Född i fattig jordbrukarfamilj, men han vill ut i världen och hamnar så småningom hos patron ”på Lödöse” på andra sidan Göta älv. Petter gör affärer på ett nytt sätt, och snart kan han köpa Thorskogs ägor och blir själv patron.
Tack vare eget kraftverk installerar Petter, som den entreprenör han är, elektrisk ström först av alla. Fem år före Stockholm. Han är också först med telefon och lär ha fått 1 (ett) som telefonnummer i Bohuslän. Problemet är bara att han inte har någon att ringa till, så han drar 22 kilometer koppartråd till sin revisor i Kungälv. Det är aldrig upptaget och alla vet vem som ringer.
Steget före eller steget efter? Först eller sist? Jag har aldrig tänkt tanken att vinna Vasaloppet, men jag tror att vi som människor och organisationer gör avgörande val. Hela tiden. Och den som väljer att gå först behåller ofta försprånget.
Jag gillar därför FARs nya vision: Steget före – när förtroende räknas. Visionen utmanar, och jag ser att den ger oss mod att ta det där extra steget och pröva nytt. Vad som väntar bortom kurvan vet ju bara den som tar sig dit.
Välkommen att kommentera på danbrännström.se
Dan Brännström är FARs generalsekreterare.