Det är i dag inte ovanligt att revisionsbolag äger fastigheter av olika slag. Vanligast är kanske att bolaget äger den fastighet som verksamheten bedrivs i. Så länge fastigheten enbart används för detta ändamål är ägandet oproblematiskt. I annat fall kan ägandet vara otillåtet, vilket det också visat sig vara i några av de ärenden som Revisorsnämnden avgjort på senare tid.
I villafallet (Dnr 2007–927), som kom till nämndens kännedom genom FARs kvalitetskontroll, ägde revisionsbolaget den villafastighet i vilken revisorn bodde tillsammans med sin hustru. Vid tidpunkten för kontrollen bedrevs bolagets verksamhet på en annan adress. Revisorn uppgav själv att fastigheten användes till hälften som kontor och till hälften som bostad.
Revisorsnämnden uttalade i sitt beslut att ägande av fastigheter utgör sidoverksamhet och därför normalt inte får bedrivas i ett bolag som utövar revisionsverksamhet. Endast om det huvudsakliga syftet med fastighetsinnehavet är att bedriva revisionsverksamhet på fastigheten kan ett ägande godtas. Eftersom den aktuella fastigheten var en villafastighet och revisionsbolagets verksamhet bedrevs i andra lokaler var ägandet enligt nämnden inte tillåtet.
Motsvarande bedömning gjorde nämnden i fjällstugefallet (Dnr 2010–835) där revisionsverksamheten bedrevs i ett kommanditbolag. Kommanditdelägare i revisionsbolaget var ett av revisorn helägt aktiebolag (ägarbolaget). I kapitalplacerande syfte hade ägarbolaget förvärvat, delvis för lånade pengar, en fjällstuga som användes av revisorn och dennes familj.
Revisorsnämnden hänvisade i sitt beslut till den bedömning som gjorts i villafallet och tillade att om ett revisionsbolags fastighetsinnehav inte är tillåtet så får det självfallet inte heller låna upp de medel som behövs för att finansiera en sådan verksamhet. Till skillnad från i villafallet ägdes fastigheten visserligen inte av revisionsbolaget utan av dess ägarbolag. Nämnden menade dock att ägarbolagets möjlighet att ägna sig åt kapital- och fastighetsförvaltning måste bedömas på samma sätt som revisionsbolagets. Ägarbolagets innehav av fjällstugan var därför inte tillåten.
Samma bedömning gjorde nämnden i ett tredje fall (Dnr 2011–200) där upplägget var det motsatta, nämligen att fastigheten ägdes av ett kommanditbolag i vilket revisionsbolaget var komplementär. Kommanditbolagets innehav av fastigheten var enligt nämnden otillåten eftersom revisionsbolag inte får inneha andelar i bolag som ägnar sig åt sidoverksamhet.
Revisorsnämndens praxis på området är alltså lika klar som hård. För att ett ägarbolag, revisionsbolag eller bolag som ägs av ett revisionsbolag ska få inneha en fastighet krävs att revisionsbolaget har sin verksamhet förlagd till fastigheten och att fastigheten huvudsakligen används för detta ändamål, vilket rimligen bör tolkas så att i vart fall mer än halva fastigheten måste användas för revisionsbolagets verksamhet. Om dessa krav inte är uppfyllda måste bolaget sälja fastigheten. I annat fall riskerar revisorn en disciplinär påföljd.
Maria Bengtson är ansvarig för FARs kvalitetssekretariat.
Fredrik Nydén är föreningsjurist på FAR.