Profil i Balans: Advokaten med skatten nära hjärtat

Det finns många gemensamma nämnare mellan revisorer och skattejurister. Det menar Börje Leidhammar, advokat och professor i skatterätt.

Han har en bakgrund inom revisions- och rådgivningsbranschen och sticker ut hakan och säger att i många fall är revisionsbyråernas skatteavdelningar mer slagkraftiga än advokatbyråernas.

Att bli professor i skatterätt var inget Börje Leidhammar drömde om som ung hemma i Halmstad. I stället var det musiken som lockade och under gymnasieåren upptog den en hel del av hans tid. Men ändå började han läsa juridik, studier som påbörjades i Lund men avslutades i Stockholm.

Börje Leidhammar tar en klunk kaffe och tittar ut genom fönstret. Det är tyst i möteslokalen på Wistrands kontor på Regeringsgatan i Stockholm, och av folklivet nere på gatan hörs ingenting.

Börje Leidhammars bana inom juridiken är i mångt och mycket den klassiska. Efter avslutad juridikexamen kom han in på domarutbildningen i Stockholm och var assessor i Kammarrätten i Stockholm under några år. Han gjorde en del utredningsarbete och arbetade bland annat på finansdepartementet och dåvarande Riksskatteverket. Parallellt med arbetet ägnade han sig åt forskning och 1995 disputerade han.

Men efter 20 år inom olika sorters statlig verksamhet kände han för något nytt.

– Jag fick ett intressant erbjudande från Ernst & Young, jag blev erbjuden jobb på deras skatteavdelning och det kändes väldigt lockande, berättar Börje Leidhammar.

Det blev ungefär tio år hos Ernst & Young innan Börje Leidhammar började känna en stark dragning till advokatyrket.

– Inte minst med tanke på skärpta krav kring rådgivning, revision och oberoende. Som advokat är det mer uttalat att man för klientens talan, och den rollen är mer oberoende än om man jobbar som skatterådgivare på revisionsbyrå. Så jag valde att lämna Ernst & Young, där jag trivdes väldigt bra, för att börja på Wistrands advokatbyrå.

Samtidigt som Börje Leidhammar i allra högsta grad har varit aktiv i ”verkligheten” genom sitt arbete med framför allt skatterätt har han haft en deltidstjänst som adjungerad professor i skatterätt vid Karlstad universitet. Dessutom undervisar han vid Högskolan i Gävle.

– Det som tilltalar mig är kombinationen av praktik och teori, hur dessa befruktar varandra. Jag tycker mycket om kontakten med studenterna, att få undervisa, handleda och examinera. Och att verka inom universitetets- och högskolevärlden är dessutom ett utmärkt sätt att hålla sig ajour med vad som händer, säger han med ett leende.

Jo, att hålla sig uppdaterad är viktigt. Skatterätten är ett område som hela tiden förändras, och som kräver mycket av dem som är verksamma inom området.

Börje Leidhammar konstaterar att under de åren han har arbetat med skatterätt har det skett enormt stora förändringar.

– Inte bara när det gäller den nationella företagsbeskattningen utan vi påverkas allt mer av vad som händer internationellt. Ta bara det omfattande arbete som pågår med den nya skatteförfarandelagen. Till volymen är den större än rättegångsbalken, och även om gamla regler till stor del följer med är terminologin ny och det är många nya regler på gång, säger han.

Intresset för just skatterätt fanns inte från början utan Börje Leidhammar berättar att det har kommit efterhand. När han satt i kammarrätten i slutet av 1970-talet kände han att förvaltningsdomstolarna passade honom bra.

– Jag tyckte om att skriva, ja det gör jag fortfarande, och i förvaltningsdomstolarna var det nästan alltid ett skriftligt förfarande. Skattemålen ligger hos förvaltningsdomstolarna, men nu har jag även börjat ägna mig åt ekobrottsmål och dessa ligger hos de allmänna domstolarna. Det är ett nytt område för mig, och ett annat förfarande eftersom det där till största delen handlar om muntliga förhandlingar. Det är oerhört spännande att få leva i båda världarna, säger han.

En av de största förändringarna inom skatterätten kom i början av 1990-talet. Börje Leidhammar berättar att han deltog i lagstiftningsarbetet på 1980-talet som ledde fram till en helt ny taxeringslagstiftning 1991. Han tystnar en stund, tänker efter och konstaterar sedan att den lag som infördes 1991 och nu har ersatts av den nya skatteförfarandelagen, nog är den största förändringen på senare tid.

– När den nya taxeringslagen kom 1991 blev det enklare, snabbare och säkrare, precis som tanken är att det ska bli nu med den nya skatteförfarandelagen, säger han.

Rättssäkerhet ligger honom varmt om hjärtat och Börje Leidhammar var en av dem som var med och startade Institutet för skatter och rättssäkerhet. Tanken var att samla alla som var intresserade av skatterätt och rättssäkerhet, oavsett om de arbetade inom domstolarna, näringslivet, Skatteverket eller den akademiska världen.

– Vi ska inte vara opinionsbildande, utan snarare ett forum för utbyte av tankar och idéer och vårt syfte är att sätta rättssäkerheten i fokus. Vi bildades för många år sedan, och i början träffades vi på Ernst & Young och samarbetade med Skattebetalarnas förening, men under årens lopp har vi utvecklats och i dag har vi många duktiga föredragshållare, säger Börje Leidhammar.

För sjunde året i rad arrangerar Institutet för rättssäkerhet och skatter sin årliga seminariedag och denna gång kommer temat att vara dubbelbestraffningsfrågan. En synnerligen högaktuell fråga som Börje Leidhammar har många tankar kring. Fram till början av 1970-talet fanns något som hette falskdeklaration och som man kunde dömas för i allmän domstol.

– Det var ett godtyckligt system som man hanterade inom ramen för brottspåföljder och införandet av ett skattetillägg. I ungefär 30 år hade vi sedan ett system där inte många funderade på reglerna kring dubbelbestraffning, men i slutet av 1990-talet tog debatten fart. Nu har frågan ställts på sin spets och vi väntar på ett slutligt ställningstagande från EU-domstolen och Europadomstolen. Det ska bli intressant, som det är i dag är rättsläget otillfredsställande, säger Börje Leidhammar.

Advokater och revisorer har stor nytta av varandra, konstaterar han. Inte minst inom skatt och redovisning. Många gånger har han som advokat diskussioner med revisorn i ett bolag för att förstå hur man har tänkt kring en viss fråga.

– För mig känns det naturligt att samarbeta med revisorn och det händer även att vi blir anlitade av revisorer som har klienter som har hamnat i en process, säger Börje Leidhammar.

Han återkommer till det han varit inne på tidigare, att advokaten kan ha en mer självständig roll gentemot klienten. Revisorn har en bredare ansats, menar Börje Leidhammar, och kan beakta flera intressenters intressen i sin roll, så som banker, kunder, samhället och leverantörer för att nämna några. Den rollen har inte advokaten som ska vara sin klient lojal till 100 procent, något som är uttalat och skyddat i lag.

Att vara skatterådgivare eller skattejurist är en yrkesroll som förekommer på advokatbyråer såväl som på revisionsbyråer.

– Teamen av skattejurister som finns på revisionsbyråernas skatteavdelningar är många gånger slagkraftigare än teamen hos advokatbyråerna. Revisionsbyråernas skattejurister har en otroligt hög kompetens.

Men trots alla timmar som Börje Leidhammar har lagt ner på utbildning, undervisning, studenter och klienter är familjen nummer ett. Sedan drygt 30 år är han gift med Eva och de har två söner tillsammans, som i dag är vuxna.

– Familjen har alltid kommit i första hand. Jag är till exempel glad att mitt avhandlingsarbete fick ta tid, så att jag kunde ägna mig åt mina pojkar när de växte upp. Och nu har vi förmånen att bo nära vårt barnbarns förskola. När jag hämtar henne på förskolan är allt annat oviktigt. I det perspektivet får till och med skatterätten vika ner sig, säger han med ett leende.

Charlotta Danielsson