Lars Östman är professor emeritus vid Handelshögskolan i Stockholm och medverkar vid firandet av revisorn 100 år.
Du kommer att tala om Oskar Sillén, vad har han betytt för svensk revision?
– Oskar Sillén var en nationell auktoritet, vad han gjorde och skrev blev normgivande för redovisning och revision i det tidiga 1900-talets Sverige. Han anställdes på Handelshögskolan 1912, samma år som den första auktorisationen. Han var landets första professor i ”handelsteknik” och utbildade flera generationer av revisorer. Han var själv en av de första auktoriserade revisorerna 1912. 1923 tog han initiativ till att bilda Föreningen auktoriserade revisorer (FAR).
Vilka är de största förändringarna sedan Oskar Silléns tid?
– De största förändringarna har att göra med genomgripande samhällsförändringar som på olika sätt får återverkningar på revisorns arbete. Under de senaste 100 åren har företagen och marknaderna som de agerar på blivit betydligt större och styrprocesserna har blivit mer komplexa. Ur revisorns synpunkt är de omfattande regelsystemen en stor förändring. Oskar Sillén hade inte många redovisningsregler att förhålla sig till, men medverkade till att utveckla en praxis baserad på hur de flesta företagen gjorde.
Vad är det viktigaste som hänt på 2000-talet?
– 2005 infördes IFRS som obligatorisk redovisningsstandard i EU. Det innebar att en 150-årig nationell tradition där bolagens praxis spelat stor roll, ersattes med skrivna normer som förenades med lagkrav. IFRS kallas för ett principbaserat regelverk, men utrymmet för individuella val är inte stort. Ingen revisor i dag kommer i närheten av den möjlighet till självständig bedömning som Oskar Sillén hade på sin tid.