Marknadens förväntningar tvingar branschen att snabba upp utvecklingen av tjänsterna. Samtidigt måste redovisningskonsultens och revisorns olika roller klargöras. För att skapa trovärdighet för auktorisationen av redovisningskonsulter måste den se likadan ut i både FAR och SRF. Därför höjer vi nu ambitionsnivån i samarbetet och lägger allt groll bakom oss, skriver

Vi träffades på Nalen i Stockholm, och diskussionens vågor gick höga när vi tillsammans med redovisningskonsulter och revisorer fann vägen framåt. Det finns ingen färdig lösning, utan som alltid finns både diken och farthinder utmed vägen. Men om vi reser tillsammans med ett gemensamt mål i sikte kommer vi snabbare framåt. Vi lägger därför allt groll, gammalt som nytt, bakom oss.

Ibland framställs det som att redovisningskonsulter och revisorer konkurrerar om uppdragen. Det är en olycklig utgångspunkt, för det är kundens behov – inget annat – som måste styra valet av tjänst och vem som ska utföra den. Och det är med kundbehovet i fokus som branschen nu mycket snabbare än tidigare måste utveckla tjänster som verkligen matchar marknadens förväntningar. Här har SRF och FAR en viktig roll, men också varje redovisningskonsult och revisor. Verklig innovation sker ju på marknaden, i kundarbetet.

Allt talar för att gränsvärdena för revisionsplikt kommer att höjas om några år. Vi kan alltså förvänta oss fortsatt avreglering av revisionen samtidigt som EU-kommissionen nu öppnar för alternativa revisionstjänster för de mindre företagen. På EU-nivå ser vi även ambitionen att sänka kraven på de mindre företagens årsredovisningar. Det handlar om själva innehållet men också om offentliggörandet av årsredovisningar. Men det är inte samma sak som att marknaden klarar sig utan årsredovisningar värda namnet. Tvärtom, betydelsen av informativa och skyndsamt framtagna årsredovisningar ökar i ett samhälle präglat av transparens samt snabb och relevant kommunikation.

I allt företagande ökar också vikten av förtroende. I takt med tuffare konkurrens över gränserna och strängare kapitalkrav för bankerna kan vi räkna med att det blir svårare att finna extern finansiering. Då är förtroendet avgörande. Här har branschen en mycket viktig uppgift. Genom högkvalitativa redovisnings- och revisionstjänster ska vi medverka till bättre beslutsunderlag inom företaget, men även till årsredovisningar och andra rapporter som ingjuter förtroende utåt bland kunder, leverantörer, kreditgivare och andra viktiga intressenter. Och då räcker det inte att man kan bocka av att lagkraven är uppfyllda. Ett exempel är kassaflödesanalysen. Den försvann med det upphävda lagkravet ur många årsredovisningar. Det var synd, tycker många användare av finansiell information.

En annan förändringsfaktor är tekniken. Vi kan se fram emot hjälpmedel som ersätter många mantimmar, inte minst genom automatisering på redovisningsområdet. Det måste vi se som ökade möjligheter till analys och djupare förståelse för kundens verksamhet som i sin tur hjälper redovisningskonsulter och revisorer att ge goda råd.

När vi tittar framåt ser vi behovet av att tydliggöra de olika yrkesrollerna – redovisningskonsultens och revisorns. Det ska vara lätt för företagen att upphandla branschens tjänster utan risk för intressekonflikter eller onödigt dubbelarbete på uppdragen. Det måste också vara enkelt för alla intressenter att förstå var de olika yrkesrollerna börjar och slutar. Många utanför branschen har tyvärr svårt att hålla isär redovisning och revision, och i dag kallas alla ofta för ”revisorn”. Det är dags att åtgärda det, och det effektivaste sättet är att kunna peka på två tydliga yrkesroller.

När det gäller revisionen i de små företagen måste den snabbt anpassas till marknadens behov och befrias från överdrivna formaliakrav sprungna ur storföretagsmiljön. Vi måste också klargöra för marknaden vilka möjligheter och begränsningar som finns när revisorn lämnar råd till en revisionskund.

Auktorisationen av redovisningskonsulter måste samtidigt marknadsföras så att den blir ordentligt inarbetad på marknaden. För att detta ska bli verklighet måste FAR och SRF hjälpas åt. Vi har nu höjt ambitionsnivån i samarbetet. Tack vare gemensamma arbetsgrupper ska vi säkerställa att den auktoriserade redovisningskonsulten kommer att se likadan ut, oavsett vilken organisation hon eller han är medlem i. Bland annat måste antagnings- och utbildningskrav liksom kvalitetskontrollerna vara utformade på ett enhetligt sätt. Annars kommer fokus alltid att ligga på just olikheterna till priset av minskad trovärdighet för auktorisationen.

Vi fortsätter också att utveckla Svensk standard för redovisningstjänster, Reko. I höst kommer en reviderad version av Reko där vi har tagit tillvara erfarenheterna från de första årens tillämpning av standarden. För att Reko ska bli riktigt bra och få ett ökat genomslag på marknaden kommer den nya versionen att bli föremål för remiss, såväl bland SRFs och FARs medlemmar som hos externa intressenter. Så ta chansen och tyck till!

I vårt utvecklingsarbete följer vi naturligtvis vad som sker i andra länder, men vi har lärt oss att inte avvakta färdiga internationella lösningar som vi sedan ska trycka in i den svenska miljön. För i några avseenden är Sverige unikt. Framför allt är den svenska miljön unik genom det stora inslaget av många små företag. Tyvärr stannar många av dessa företag i växten och finner inte alltid vägar till en större marknad. Många glömmer lite för snabbt att hela EU är tänkt att vara en hemmamarknad. Redovisningskonsulter och revisorer sitter här på en stor potential när det gäller att stötta företagen i deras affärsutveckling som ofta kan och bör inkludera en etablering på nya marknader.

Redovisningskonsulter och revisorer har stor nytta av varandra, och är varandras bästa säljare när kundens behov är i fokus. Därför tror vi på en positiv och spännande framtid för branschen. Det är vi själva som sätter gränserna för möjligheterna.

Dan Brännström är FARs generalsekreterare.

Steve Ribbestam är styrelseordförande i Sveriges Redovisningskonsulters Förbund (SRF).