Experter hoppas att den kommande näringslivskoden blir tuffare

1 juli i år infördes en ny mutbrottslagstiftning i Sverige. Lagen innebär att styrelsens och VDs ansvar utökas.

Men huruvida lagen verkligen förändrar något är oklart. Experter anser att lagen kunde varit kraftigare och hoppas att den näringslivskod som väntas lägger ribban högre.

Kraftigt saltade fakturor, mutade tjänstemän, lyxiga resor och gåvor. Mutskandaler som avslöjas skadar både förtroende och varumärken, och sådant kan sitta i länge. Det har bland annat kommuner som Göteborg och Solna fått känna på. För trots att Sverige räknas som det fjärde minst korrupta landet i världen förekommer korruption.

Undersökningen ”Korruption på svenska” från Ernst &Young visar att hälften av chefstjänstemännen inom privat och offentlig sektor tror att svenska politiker tar emot mutor. Samtidigt visar undersökningen att korruption inte är en prioriterad fråga. Trots att 28 procent av de tillfrågade medger att deras företag/organisation drabbats av korruption de senaste fem åren är det bara 24 procent som anser att det är ett problem.

– Vi anser att det är mycket naivt, det förstärker vår bild av att företag och organisationer ännu inte har insett att korruption är en reell risk för dem. Det är tyvärr inte en prioriterad fråga för styrelser och VD, säger Erik Skoglund, ansvarig för Fraud Investigation and Dispute Services på Ernst &Young.

1 juli infördes en ny mutbrottslagstiftning i Sverige. Den senaste mer genomgripande reformen, som genomfördes 1977, har kritiserats för att vara otillgänglig och svår att tillämpa. Det har också ifrågasatts om den verkligen täcker alla straffvärda fall. Därför valde regeringen att se över mutbrottslagstiftningen och tidigare i år fattade riksdagen beslut om att skärpa lagen på vissa punkter. Bland annat handlar det om att kretsen som kan dömas för att ha tagit emot eller gett en muta utvidgas. Dessutom blir vårdslös finansiering av muta en kriminell handling. Där tar lagen sikte på företag som använder sig av agenter och mellanhänder för att skapa affärer.

– Med den nya lagen måste VD och styrelse säkerställa att bolaget har insyn i hur agenten arbetar. Bolaget får ett tydligt ansvar för att ställa frågor till agenten om hur dennes ersättning används och följa upp hur denne arbetar. Saknas ordentliga rutiner kan VD och styrelse få straffansvar, även om de inte haft uppsåt eller känt till att agenten agerat otillbörligt, förklarar Martin Krüger, chef för KPMG Forensic.

Inför lagändringen gjorde KPMG en undersökning bland börsens 50 största bolag. Undersökningen visar att bolagen känner till att ny lagstiftning har införts, men att bara 40 procent av bolagen har vidtagit några direkta åtgärder till följd av den hårdare mutbrottslagen.

Både KPMGs och Ernst &Youngs undersökning visar att bolagen anser att de har riktlinjer och policyer som omfattar den kommande lagen, men enligt Martin Krüger ligger utmaningen i att införa återkommande kontroller för att säkerställa att policyer följs.

– Bolagen bör i första hand göra genomgående riskanalyser, i stället för att börja med att ta fram policyer och riktlinjer, säger han.

Erik Skoglund betonar att det blir än viktigare för företag som anlitar agenter att vara noga med att göra en bakgrundskontroll för att säkerställa att den man anlitar inte tidigare varit inblandad i oegentligheter.

– Det finns mycket man kan göra, exempelvis ta referenser och göra bakgrundskontroller, säger han.

Enligt den nya mutbrottslagstiftningen blir även handel med inflytande straffbelagt. Det innebär att man till exempel inte får ge pengar till en politikers make eller maka för att denne vid middagsbordet ska kunna påverka sin respektive att fatta ett visst beslut. Det blir också förbjudet att betala för läggmatcher inom idrotten.

– Hittills har det inte varit olagligt att ge idrottare pengar för att de i ett visst läge inte ska vinna. Det blir genom den nya lagen kriminellt, säger Erik Skoglund.

Men även om lagen skärps på pappret och regeringen säger att förutsättningar för en effektivare brottsbekämpning skapas, menar både Erik Skoglund och Martin Krüger att det är svårt att säga vilken effekt lagen verkligen kommer att få. I stället väntar de på den näringslivskod som Institutet mot mutor tillsammans med näringslivet håller på att ta fram och som skulle ha presenterats under sommaren.

– Koden är inte att anse som rättspraxis, men ganska nära. Den blir en del av självregleringen och ger vägledning kring vad som är acceptabelt beteende. I lagen går det till exempel inte att skriva in några maxbelopp för vad som kan vara rimligt i vissa fall, men det kan man göra i koden. Vissa är lite besvikna på den nya lagstiftningen och hoppas att koden kommer att gå ett steg längre, säger Erik Skoglund.

– Det ska bli intressant att se hur stort intresset från näringslivet är för de här frågorna, och om koden blir tuffare än lagen, säger Martin Krüger.

Charlotta Danielsson