Det blir ingen avkriminalisering av försenad årsredovisning, som FAR och Advokatsamfundet tidigare krävt. Däremot uppmanar regeringen rättsväsendet att se mellan fingrarna med enstaka, kortare förseningar.
Förslaget om försenad årsredovisning ingår i lagrådsremissen från 29 november om revisorer och revision. Frågan har drivits av FAR tillsammans med Advokatsamfundet. Branschorganisationerna har påtalat det orimliga i att tusentals företagare gör sig skyldiga till bokföringsbrott bara för att de missar en deadline.
FAR och Advokatsamfundet har krävt att försenad årsredovisning avkriminaliseras. Regeringen väljer i stället att införa åtalsprövning, vilket innebär att åtal för ringa bokföringsbrott får väckas bara om det ”av särskilda skäl är påkallat från allmän synpunkt”.
– Det är fortfarande tekniskt sett straffbart att begå ringa bokföringsbrott, och tekniskt sett skulle en försenad årsredovisning kunna vara ett ringa bokföringsbrott, men man kommer inte att åtalas för det, säger Magnus Graner, statssekreterare på justitiedepartementet.
Magnus Graner menar att de nya reglerna minskar risken för företag. Kritikerna håller inte med: rättsosäkerheten kvarstår. Regeringens förslag innebär ett alltför stort tolkningsutrymme, tycker FARs generalsekreterare Dan Brännström.
– Jag hade hellre sett att regeringen använt företagsbot eller höjt förseningsavgiften. För det ger bättre effekt, men framför allt gör det inte en massa företagare och styrelseledamöter till brottslingar, säger Dan Brännström.
Ringa bokföringsbrott har ett straffvärde på upp till sex månader. Men nu föreslår regeringen att förseningar på upp till tre månader ”i normalfallet” inte ska leda till åtal över huvud taget.
– Man kommer inte att åtalas och man kommer inte att bestraffas utom i några väldigt speciella fall när man gör det systematiskt, under lång tid, vid många tillfällen eller om det finns andra skäl till att det är särskilt graverande, säger Magnus Graner.
Rakel Lennartsson