Revisorer som inte får underlag från kunden i tid måste avgå

Informationssamhället har gjort kommunikation snabbare och enklare än någonsin. Ändå missar många revisorer att skicka påminnelser till sina kunder i god tid innan det är dags att avge revisionsberättelse för stämman. Brister i aktivitetsplikten är ett återkommande fall hos Revisorsnämnden.

– Revisorns aktivitetsplikt syftar ytterst till att skydda intressenternas behov av information om företaget, säger Adam Diamant, chefsjurist på Revisorsnämnden.

Med aktivitetsplikt menas revisorns ansvar för att få in underlag från företaget, så att årsredovisning och revisionsberättelse kan avges i tid. Om företaget inte respekterar tidsplanen, trots återkommande påminnelser från revisorn, är Revisorsnämndens besked entydigt: Revisorn bör avgå.

– Det går inte att ange en exakt tidpunkt för när revisorn bör avgå. I slutändan handlar det om en bedömning om hur snabbt man kan få ut information till intressenterna, säger Adam Diamant.

Man kan utgå från årsstämman och räkna bakåt. Enligt aktiebolagslagen ska revisionsberättelsen lämnas till styrelsen tre veckor före årsstämman. Men varje dag fram till årsstämman finns en teoretisk möjlighet att lösa situationen och enligt Adam Diamant skulle Revisorsnämnden inte kräva att en revisor avgår före årsstämman.

– Däremot har vi uttryckt att revisor som uppfyllt sin aktivitetsplikt och ändå inte fått in de handlingar som är nödvändiga för att kunna avge revisionsberättelse inom rimlig tid, bör avgå från uppdraget, säger Adam Diamant.

Mot bakgrund av att den reviderade årsredovisningen i ett aktiebolag inte behöver inges till Bolagsverket förrän senast en månad efter det att bolagsstämman har fastställt räkenskapshandlingarna, menar Adam Diamant att det är rimligt att revisorn fortsätter att agera i vart fall en månad efter sista möjliga dagen för stämman. I ett tillsynsärende från i höstas hade revisorn emellertid väntat fem månader med att avgå, och det tyckte nämnden var för länge.

Sara Orback, föreningsjurist på FAR, tycker att Revisorsnämndens praxis är onödigt sträng.

– Jag tycker att Revisorsnämnden i sin bedömning borde ta större hänsyn till innehållet i de kontakter som revisorn haft med kunden. Bolaget är knappast betjänt av att revisorn avgår medan det fortfarande finns tid att undvika tvångslikvidation genom att lämna in årsredovisning och revisionsberättelse till Bolagsverket, säger hon.

Enligt Sara Orback tjänar inte heller intressenterna på att revisorn avgår för tidigt och att bolaget försätts i revisorsnöd.

Men Revisorsnämndens synsätt grundar sig inte på vad som är bäst för bolaget, utan på revisorns ansvar för att alla intressenter ska få del av årsredovisning och revisionsberättelse inom de tidsramar som lagen anger.

– En revisor får inte avgå från sitt uppdrag och försätta företaget i revisorsnöd utan tungt vägande skäl. Men detta gäller inte när lagen eller god sed kräver att revisorn ska avgå. I dessa situationer kan revisorn inte gömma sig bakom revisorsnödsargumentet, säger Adam Diamant.

När en revisor avgår i förtid är han eller hon skyldig att lämna en redogörelse till Bolagsverket för den granskning som genomförts under den tid som revisionsuppdraget har varat.

– Härigenom har intressenterna en möjlighet att få ytterligare information om vad revisorn har sett i revisionen, säger Adam Diamant.

Men Sara Orback är tveksam till om intressenternas behov av information är så mycket viktigare än företagets möjlighet att överleva.

– Jag ser inte att någon tjänar på att revisorn avgår för snabbt. Intressenterna kan ju se att någon årsredovisning inte har kommit in till Bolagsverket, vilket i sig är en information om tillståndet i bolaget, säger hon.

Samtidigt konstaterar hon att Revisorsnämndens praxis är tydlig och att alla revisorer måste anpassa sig därefter. Sara Orbacks råd till såväl revisionsbyråer som enskilda revisorer är att ha säkra rutiner för att få in räkenskapsmaterial i god tid före årsstämman.

Rakel Lennartsson