ISA är förenlig med en effektiv revision i små, ägarledda bolag. Ändå finns det behov av en anpassad revisionsberättelse för mindre företag. Det skriver auktoriserade revisorn Erik Emilsson i en replik på tidigare artiklar i Balans.

Innan marknaden slutar efterfråga oss måste vi reagera, agera och skapa en revision för mindre företag som marknaden efterfrågar” skriver Lars Ekman (Balans nr 11/2012). Helt rätt, säger jag, och många småbolagsrevisorer med mig.

”ISA är väl lämpat även för mindre företag” protesterar Helena Adrian och Mats Olsson (Balans nr 12/2012). Precis, säger jag, och många grundliga ISA-läsare med mig.

Motsägelsefullt? Inte alls.

Är revision enligt ISA förenlig med en effektiv revision i små, ägarledda bolag? Efter att ha läst, utbildats i, och praktiserat ISA så är jag i princip beredd att svara ja på den frågan. Efter en inledande skepticism (vi revisorer är ju professionellt skeptiska ...), är min uppfattning att ISA egentligen inte innebär så stor skillnad i själva revisionshantverket – i stort sett gör vi småbolagsrevision på samma sätt som varje seriös revisor gjort sedan jag började i branschen, i slutet på 1980-talet. ISA ger dessutom revisorn en riktigt bra möjlighet att dokumentera delar av sin granskning på ett generellt sätt genom att skapa en byråstandard. Jag är därför inte heller säker på att ISA verkligen leder till högre dokumentationskrav på oss småbolagsrevisorer.

Innebär det att allt är frid och fröjd? Nej, det tycker jag inte. ISA riskerar först och främst att reducera värdet av den ojämförligt viktigaste ingrediensen i en väl genomförd småbolagsrevision – den påskrivande revisorns professionella omdöme. Risken finns att vi med ISA får tekniskt sett oklanderliga revisioner som likväl missar målet, därför att ISA i vissa delar inte ger utrymme för avvikelser. Rekommendationer (bör) har med ISA blivit krav (ska). Låt mig belysa detta med en liten berättelse:

Ett litet, ägarlett IT-bolag har bokslut 30/4. Bolagets ägare är mycket seriös, och bolaget har aldrig någonsin haft en avvikande revisionsberättelse. Just detta år gjorde bolaget en större affär i slutet av april, där IT-bolaget för första gången på tio år även köpte in hårdvaran som skulle levereras. Hela systemet levererades till kund i början av maj, och som alltid i detta bolag var både inköp och försäljning noggrant specificerade. Tekniskt sett hade bolaget dock, för första gången i bolagets historia, ett lager på balansdagen (det uppgick vid närmare beräkning till 83,5% av balansomslutningen). IT-bolagets seriösa revisor hade ingen som helst anledning att anta att bolaget hade ett lager på balansdagen och firade valborg med att sjunga gamla studentsånger, precis som vanligt.

När materialet kom in för revision i augusti upptäckte revisorn lagret. Eftersom denna händelse utspelade sig för några år sedan, gick situationen utmärkt att lösa. Rent revisionellt var det ju inga problem att fastställa lagret, och kunden fick sin rena revisionsberättelse som vanligt. Efter införandet av ISA, där ska är ska, och inga undantag finns, uppstår emellertid problem för den seriösa revisorn. Och innan du avfärdar exemplet som extremt – det är taget ur småbolagsrevisorns verklighet!

Det andra problemet med ISA i småbolagsrevisorns värld är revisionsberättelsen. Det enda synliga resultatet av vår revision har blivit fullständigt omöjligt för mottagaren (kunden) att förstå. Till och med erfarna och seriösa revisorer erkänner i smyg att de inte förstår allt.

Jag förstår inte varför inte revisionsberättelsen helt enkelt kan hänvisa till regelverk och god sed, och i god tidsanda göra det genom en referens till ett dokument på FARs hemsida? Efter det kunde man i princip låta revisionsberättelsen bestå av en grön (”allt okej”), gul (”inte helt okej, reservationer/synpunkter finns”) eller röd (inte alls okej/avstyrkande eller allvarliga synpunkter finns”) symbol. Samt låta eventuella avvikelser från en ”ren” revisionsberättelse återigen vara tydligt utmärkta, till exempel med kursiv stil. Detta tror jag skulle uppskattas av både kunder, revisorer och övriga intressenter. Låt marknaden – inte juristerna – bestämma hur revisionsberättelsen ska se ut!

Förslag:

  • Behåll ISA som utgångspunkt för all revision.

  • Lägg dock till en svensk ”generalklausul” som gör ”ska” till ”bör”, det vill säga tillåter revisorn att avvika från ISA med det professionella omdömet som grund. Låt även de obligatoriska dokumenten (exempelvis företagsledarintyget) vara behovsstyrda.

  • Skapa en ny revisionsberättelse för mindre bolag. En som både revisorer och kunder förstår.

  • Låt denna modifierade ISA ligga till grund för all svensk revision under EUs gränsvärden.

Denna svenska modell kunde vi sedan exportera så att man även i andra länder skapar goda förutsättningar för ett innovativt och seriöst småföretagande!

Jag brinner för revision av mindre, ägarledda bolag, enligt den ”svenska modellen” – en modell där revisorn samtidigt kan leverera praktisk kundnytta och en kvalitetsstämpel för externt bruk. Där självklart kunden vågar ha en öppen dialog med revisorn, och där revisorn kan hjälpa kunden med hur hans verksamhet ska fungera bättre. Där revisorn uppfyller högt ställda krav, både tekniskt och etiskt, och naturligtvis kontrolleras regelbundet. För en sådan revision finns en efterfrågan, alldeles oavsett lagkrav. Hjälp oss att få de rätta verktygen för att kunna genomföra detta viktiga arbete.

Erik Emilsson är auktoriserad revisor och VD på Revideco AB.