Har du ännu inte valt mellan K3 och K2 så är det definitivt dags nu. Värt att notera är att de större företagen inte har något val, men att mindre aktiebolag och ekonomiska föreningar måste välja – och valet ska göras nu, inte under våren 2015!
Men har vi alla verkligen insett skillnaden mellan det principbaserade K3 och det regelstyrda K2? Ju mer jag studerar och reflekterar över dessa två allmänna råd desto mindre givet är det att mindre företag alltid ska välja K2. Båda dessa allmänna råd med tillhörande vägledningar måste läsas ordentligt. Det behövs tid för reflektion.
Debatten om valet har till stor del rört företag som förvaltar fastigheter. Det tycks vara en evig fråga. Det är mycket stora skillnader mellan de rekommendationer och allmänna råd som finns i dag och K2 och K3 avseende fastigheter. Dessutom är det en stor skillnad mellan K2 och K3. I K3 är det komponentansatsen som gäller och i K2 är det prestandahöjandeansatsen. Dessa ansatser är väsentligt olika. K3 med sin komponentansats innebär att när en komponent ersätts så ska den nya komponenten aktiveras och skrivas av över sin nyttjandeperiod. Här finns inte begreppet prestandahöjande – utan ett byte av en komponent är ett byte. Nya tillkommande komponenter ska också aktiveras. Med andra ord, det som kan vara avdragsgillt inom det utvidgade reparationsbegreppet kan mycket väl vara en komponent som ska aktiveras i K3. Väljer företaget K3 är det definitivt dags att se över anläggningsregistret så att det klarar både den redovisningsmässiga och den skattemässiga hanteringen.
I K2 däremot är det enbart prestandahöjande utgifter som ska aktiveras. Men ursprunglig prestanda är byggnadens ursprungliga prestanda och inte den prestanda byggnaden hade när den förvärvades. Med andra ord blir ett byte av ett plåttak mot ett nytt på en byggnad en kostnad i K2 medan det blir en tillgång i K3. Ursprunglig prestanda är det som företagen ska förhålla sig till. Detta är definitivt en klar skillnad mot befintlig normgivning där företaget i stället utgår från den förvärvade prestandan. Värt att notera är att byggnaden är en avskrivningsenhet, inte flera.
Sedan har vi ju uppdelningen av byggnaden på komponenter. Jag fick höra att det finns rådgivare som säger att det räcker att dela upp fastigheten på byggnad och mark. I min värld finns det ytterst få, om någon, byggnad som enbart består av en komponent. Vad är det i så fall? Ett tomt skal som egentligen enbart är en stomme. Som ni förstår delar jag inte denna uppfattning utan en uppdelning ska ske på betydande komponenter med väsenligt olika nyttjandeperioder. Jag finner det något märkligt att det förekommer tolkningar av komponentansatsen i K3 som kommer till denna slutsats – i så fall tror jag inte att man har förstått komponentansatsen och kanske inte heller tillgångsdefinitionen.
Att progressiva avskrivningar på byggnader kanske snart är en saga all när företagen går in i K3 eller K2 antar jag att få har missat. (FAR:s policygrupp för redovisning har skrivit en debattartikel i ämnet som finns på www.tidningenbalans.se). Tyvärr är det ju så att progressiva avskrivningar främst existerar i bostadsrättsföreningar och en sådan avskrivningsplan kan få oanade konsekvenser för bostadsrättsinnehavarna på sikt. Frågan som kan ställas är: Finns det inget intresse av att se lite längre fram i tiden än bara det närmaste året? Jag har också funderat lite på när en progressiv avskrivningsplan med mycket låga avskrivningar – läs obefintliga – leder till bokföringsbrott. Personligen skulle jag aldrig vilja sitta i en en styrelse i en bostadsrättsförening med en progressiv avskrivningsplan.
Jag har precis läst årsredovisningen för en bostadsrättsförening som har en avskrivningsplan på tusen år! Är inte det att ta i? Dessutom i kombination med att ingen avsättning till yttre fond gjordes. Hur tänkter styrelsen i denna förening?
Bokföringsnämndens nya allmänna råd om bokföring kommer så småningom. Det tar tid att skriva ett allmännt råd eftersom det är mycket som ska beaktas, diskuteras och forskas kring. Parallellt arbetar nämnden även med K2-årsbokslut och en senare uppdatering av K2-årsredovisning. Låt oss hoppas att dessa nya allmänna råd kommer snart. Det är min nyårsönskning.
Jag önskar alla en God Jul och ett Gott Nytt Redovisningsår!
Caisa Drefeldt är auktoriserad revisor och redovisningsspecialist på KPMG i Göteborg. Hon skriver i vartannat nummer av Balans.
caisa.drefeldt@kpmg.se