Ordet riskkapital – för många synonymt med avancerad skatteplanering, placeringar i skatteparadis och skandaler som JB-koncernens konkurs. På Svenska riskkapitalföreningen arbetar man för att ändra bilden av riskkapitalet och föredrar uttrycket private equity.

– Private equity bidrar till att skapa arbetstillfällen och samhället är beroende av en fungerande bransch. Varje år köper riskkapitalbranschen tjänster för runt 4,4 miljarder kronor, säger Isabella de Feudis, vd för Svenska riskkapitalföreningen.

Det som i dagligt tal refereras till som ”riskkapitalfonder” utgörs i huvudsak av förhandlade saminvesteringsarrangemang organiserade i form av svenska kommanditbolag, engelska eller andra utländska limited partnerships och svenska aktiebolag.

– Private equity är ett samlingsnamn för kapital som riskeras vid investeringar och omfattar alla tillskott av kapital i ett företag som inte är lån, vanligen i samband med ett företags uppstart och tillväxt. Riskkapitalbegreppet delas därutöver upp i två underkategorier, venture capital som är riskkapital i tidiga skeden och buyout som är private equity-investeringar i mognare företag, ofta företag eller carve outs med utvecklingspotential och som är i behov av aktiva ägare exempelvis vid generationsskiften, säger Isabella de Feudis.

Karaktäristiskt för private equity är aktivt ägande som tillför engagemang, kompetens och ekonomiska resurser, ”ägare av kött och blod”. Private equity-bolagen är ofta strukturerade i fonder där institutionella ägare, framför allt pensionsfonder och livförsäkringsbolag, investerar. Men det finns också börsnoterade private equity-aktörer och stiftelser som statliga Industrifonden.

Svenska riskkapitalföreningen har tre medlemskategorier; affärsänglar/affärsnätverk, venture capital-bolag och buyout-bolag.

Enligt Isabella de Feudis finns flera fördelar med att ha ett private equity som ägare. Bland annat finns tydliga mål för verksamheten, snabbare utveckling och en större ekonomisk trygghet.

Nackdelar kan vara krav på snabb tillväxt och därmed en högre risknivå.

– Ofta får man hör att riskkapitalbolagen inte är långsiktiga, men det är en missuppfattning. Det genomsnittliga ägandet ligger på fyra till åtta år och det är jämfört med genomsnittligt innehav på börsen en lång tid. Hur många äger sina aktier i fyra till åtta år, frågar Isabella de Feudis retoriskt.

Den moderna riskkapitalismen föddes efter andra världskriget i Amerika, men riskkapital har funnits i olika former sedan 1700-talet. I Sverige inleddes industrialiseringen på 1890-talet och när företag skulle skapas behövdes kapital. Riskkapitalister som Gustav de Laval, William Olsson och Ernst Thiel var både entreprenörer och investerare. På 1920-talet kom även utländskt riskkapital till Sverige med hjälp av Kreuger.

Enligt Svenska riskkapitalföreningen har nästan alla svenska storföretag haft hjälp av rika privatpersoner när verksamheterna startats. Precis som i dag var den tidens affärsänglar ofta själva före detta entreprenörer.

– Den svenska private equity-industrin startade i mer organiserad form under andra hälften av 1970-talet och var då inriktad på venture-investeringar, det vill säga investeringar i företag i ett tidigt skede. Riskkapitalbolag och riskkapitalfonder bildades för att stötta onoterade bolag ekonomiskt, och med ett aktivt ägarengagemang, säger Isabella de Feudis.

På 1980-talet bildades ett 30-tal riskkapitalbolag och ett flertal statliga fonder och under 1990-talets senare del ökade riskkapitalbranschen kraftigt.

– Under 2000-talet har vi samtidigt märkt att venture-investeringar och affärsänglar minskat efter IT-kraschen. I dag är Sverige mycket framgångsrikt när det gäller venture. Spotify, Izettle och andra tillväxtföretag är backade av svenska ventureaktörer, säger Isabella de Feudis.

Hon framhåller också något som ofta glöms bort i debatten om riskkapital och det är att Sverige är ett attraktivt land att investera i.

– Sektorn står för en betydande del av kapitalimporten från andra länder, bland annat från pensionsfonder och universitet i USA och Australien. Men det som behövs för att Sverige ska fortsätta vara ett attraktivt investerarland är långsiktiga förutsättningar och spelregler inom skatte-, miljö- och energiområdet, säger Isabella de Feudis.

Charlotta Marténg

Fakta

Svenska riskkapitalföreningen (SVCA) är intresseorganisation för aktörer på den svenska private equity-marknaden. SVCA företräder företag som direkt eller indirekt investerar i onoterade bolag, det vill säga såväl institutionella investerare som svenska förvaltare av så kallade private equityfonder. SVCA har även associerade medlemmar, rådgivare med en nära koppling till private equity. Mannheimer Swartling, Deloitte och PwC är partners till SVCA.

BALANS_2013_N10_A0012_bild1
BALANS_2013_N10_A0012_bild2
BALANS_2013_N10_A0012_bild3
BALANS_2013_N10_A0012_bild4
BALANS_2013_N10_A0012_bild5