Det stormar kring 3:12-reglerna. Förslaget som regeringen presenterade i våras mötte skarp kritik. Även trycket inom partierna var hårt och skapade splittring i regeringen. Enligt vad Balans erfar var frågan så komplicerad att lösa att den gick upp på partiledarnivå, där Moderaterna stod ensamma mot de andra partierna.
I mer än 20 år har 3:12-reglerna, som infördes i samband med den stora skattereformen i Sverige 1990, varit föremål för debatt. Det senaste året har debatten tilltagit i styrka, och före sommaren blev 3:12-reglerna en känslig fråga för regeringen.
I slutet av 1980-talet ansåg lagstiftaren att möjligheterna för företagare att fördela inkomster mellan högre beskattad arbetsinkomst och lägre beskattad kapitalinkomst behövde regleras. Därmed föddes 3:12-reglerna. Dessa regler bestämmer hur fåmansföretagares eventuella vinst kan tas ut och beskattas som kapitalinkomst eller tjänst.
Reglerna möttes redan från början av missnöjda röster, och omarbetades 2005 av Ingemar Hansson, P-O Edin och Sven-Olof Lodin som fick i uppdrag av dåvarande finansminister Bosse Ringholm och regeringen att förenkla reglerna och göra dem mer förmånliga.
Men reglerna gäller inte bara ägare av små fåmansföretag, som var den ursprungliga tanken, utan även ägare av större fåmansföretag och bolag inom bland annat advokat-, revisions- och reklambranschen. Detta uppmärksammades i en artikelserie i Svenska Dagbladet som 2010 granskade revisionsbyråerna och då främst Big 4. Artikelserien blev startskottet på en ny debatt om 3:12-reglerna och i våras agerade finansminister Anders Borg och näringsminister Annie Lööf. I en debattartikel i Dagens Industri 12 april 2013, skrev de båda ministrarna: ”Det har visat sig att dessa regler används för skattedrivna upplägg i partnerägda företag. Vissa revisorer med inkomster på flera miljoner utnyttjar reglerna på ett sätt som gör att de betalar väsentligt lägre skatt än många andra som arbetar”.
Regeringens förslag till lösning var att personer med litet delägarskap inte ska tillämpa den så kallade löneunderlagsregeln som innebär att ju mer ett företag betalar ut i lön till sina anställda desto större belopp kan delägarna ta ut i kapitalbeskattad inkomst. Samtidigt föreslog de att personer som utnyttjar regeln måste öka sitt eget löneuttag.
Förslaget från regeringen möttes med skepsis. Inte bara av revisions- och rådgivningsbranschen, utan även av andra branscher som var berörda. För exempelvis ICA-handlare runt om i landet innebär de nya förslagen att det krävs ett löneuttag på cirka två miljoner kronor per år för att kunna tillgodoräkna sig löneunderlaget. En lönebild som enligt Elisabeth Due, chef för näringslivs- och branschfrågor Icahandlarnas förbund, är en ”fantasisumma för de flesta”. Även det svenska näringslivet i övrigt reagerade hårt, och bland andra FAR inledde ett intensivt lobbyarbete för att påverka politikerna att tänka om. Av remissvaren som kom in till Regeringskansliet sågade 25 av 31 remissinstanser förslaget till nya 3:12-regler.
Den starka kritiken verkade ge resultat. I maj kom signaler om att näringsminister Annie Lööf ändrat sig och försökte stoppa delar av förslaget hon själv varit med och presenterat. 31 maj skrev de båda ministrarna återigen i DI. Nu presenterades en ändring av det ursprungliga förslaget om omgörning av 3:12-reglerna, och bland annat sänktes kravet på ägarandel för den som vill utnyttja löneunderlaget från fem till fyra procent. Modifieringen av ursprungsförslaget togs inte emot som ministrarna troligtvis hoppats utan retade snarare upp näringslivet ytterligare.
Några veckor senare kom nästa motgång för regeringen. Lagrådet sågade förslaget om 3:12-regelverket. ”Det framgår inte av remissen i vad mån lagstiftningsärendet har bedömts vara särskilt brådskande eller varför inte en fördjupad översyn av fåmansbolagsreglerna bedömts vara behövlig. Den bild som ges i remissen av hur företag organiseras och de aktuella skattereglerna utnyttjas ger inte intryck av att vara väl grundad, något som också påvisas i ett betydande antal remissyttranden. Att döma av det material som står till Lagrådets förfogande synes det ha varit fullt möjligt att bereda ärendet på ett mer normalt sätt och därmed säkrare förankra förslagets grunder och öka träffsäkerheten i regleringen. Tillsammans med de tveksamheter som redovisats i det föregående föranleder detta att Lagrådet inte kan tillstyrka att de föreliggande förslagen läggs till grund för lagstiftning”.
Då skedde något ovanligt. Anders Borg valde att kommentera Lagrådets yttrande i ett uttalande. Han vidhöll att syftet med förändringarna i 3:12-regelverket hela tiden varit att motverka överutnyttjande som att anställda med mycket litet ägande kan tillämpa regler som är avsedda för personer som genom sitt ägande tar risker. I sin kommentar skrev han också: ”För vissa skatteförslag inför budgetpropositionen har de senaste åren det normala varit att avisering skett i samband med vårpropositionen. Så har skett även i detta lagstiftningsärende. Förslagen ska därefter hinna remitteras och lagrådsgranskas för att kunna presenteras i budgetpropositionen. Det finns i nuläget inte anledning att frångå denna rutin.”
18 september ska budgetpropositionen för 2014 lämnas till Riksdagen. Vid denna tidnings pressläggning hade ännu inget besked kommit från regeringen om hur man tänker hantera 3:12-frågan. I samband med ett regeringssammanträde i början av augusti sa finansminister Anders Borg till Balans att när budgetpropositionen presenteras kommer det att bli tydligt hur man gör med 3:12-frågan. Om det innebär att frågan lyfts ur budgeten eller om den kommer att finnas med där valde han alltså att inte ge något besked om.
Charlotta Danielsson