Redovisningsskandaler, bankkollapser, korruption och kontroversiella skatteupplägg har rest frågetecken kring näringslivets moral. Det latenta hotet från lagstiftarna lyder: Löser ni inte det här själva gör vi det åt er. Enda sättet att undvika strängare lagreglering, som brukar ogillas av berörda parter, är att respektera yrkesetiken. Revisions- och rådgivningsbranschen reagerar bland annat genom att förnya sin etikkod.

Etik och moral är inte fast utmejslat, utan ändras hela tiden.

– Just nu är det ett väldigt fokus på etikfrågorna, säger Jan-Hugo Nihlén, tillförordnad ordförande i FAR:s policygrupp för etik.

Han tolkar det stora intresset för etik som en reaktion på att många företag ”har gått åt pepparn”. Men det finns också andra faktorer som gör att etikkoden inte är som Moses stentavlor utan ständigt måste omtolkas och ses över: Branschens sammansättning förändras, ekonomierna globaliseras, samhället utvecklas och människors värderingar förändras.

Trenden för närvarande är harmonisering, både mellan länder och mellan yrkeskategorier. FAR:s etiska regler bygger i princip på den internationella etikkoden och reglerna gäller i princip lika för alla medlemskategorier: revisorer, redovisningskonsulter, skatterådgivare och andra rådgivare. Men olika nationella traditioner och olika förutsättningar för de olika yrkesrollerna gör att branschen måste arbeta aktivt med att kommunicera etikkoden på ett sätt som underlättar en gemensam läsning och tolkning av de yrkesetiska reglerna.

På den internationella nivån styrs detta arbete av International Ethics Standards Board for Accountants (IESBA, som är en del av IFAC). Nationellt är det FAR:s policygrupp för etik som är navet i branschens etikarbete. Policygruppen hjälper till att tolka etikregler, både genom att hjälpa enskilda medlemmar med etiska dilemman och att komma med generella uttalanden. Gruppen uppdaterar varje år FAR:s etikrekommendationer och uttalanden (som finns i Medlemsvolymen).

– Det är ett stöd för medlemmarna att ha ett bra regelverk att luta sig emot, säger Jan-Hugo Nihlén, som tycker att FAR:s etikregler är ett bra skäl att vara medlem i FAR.

– Medlemmarna, precis som människor i allmänhet, måste också ha en egen känsla för vad som är rätt. Ansvaret ligger på varje medlem, men vi finns där som ett stöd, säger han.

Just nu arbetar FAR:s policygrupp för etik med ett stort översättningsarbete av IESBA:s etikkod Code of Ethics for Professional Accountants till svenska. Målsättningen är att översättningen ska bli ordagrann – det är IFAC:s krav. Men i vissa fall krävs nationella anpassningar.

– I de fall vi behöver ta in särsvenska skrivningar är kravet från IFAC att våra regler inte får vara mildare än den internationella koden, säger Sara Orback, föreningsjurist på FAR och ansvarig för etikarbetet.

Den omarbetade etikkoden väntas komma ut i mars 2014. I samband med lanseringen är det meningen att FAR:s policygrupp för etik tillsammans med den lokala verksamheten ska åka ut på turné för att presentera nyheterna. Även om det inte är fråga om materiella förändringar, kan den nya översatta etikkoden vara ett tillfälle för alla medlemmar att uppdatera sig på yrkesetiken som är under ständig förändring.

Bland annat kan EU:s så kallade revisionspaket – förslaget till nya och strängare regler för revisorerna och marknaden för revisionstjänster – komma att påverka de svenska etikreglerna. Oberoendefrågan står högt på den europeiska agendan och där väntas skärpningar (se nyheter sidan 12). I Sverige har tystnadsplikten varit föremål för debatt (se debatt sidan 38). FAR:s hållning är att tystnadsplikten gäller lika för alla medlemmar. Däremot ställer lagen ibland andra krav på revisorn än på branschens övriga konsulter, när det gäller exempelvis upplysningsplikt.

– I vissa situationer bryts revisorns tystnadsplikt därför att lagstiftaren har ansett att allmänintresset kräver det, säger Jan-Hugo Nihlén.

Revisorns uppdrag skiljer sig från exempelvis skatterådgivarens så till vida att revisorn arbetar för en mångfald intressenter och, som IFAC brukar framhålla, i allmänhetens intresse. Rådgivaren däremot, arbetar traditionellt främst för sin kund. Men etikreglerna gäller lika för alla, betonar Jan-Hugo Nihlén.

– Revisorerna är vana vid att hantera yrkesetiken. För andra konsulter är det mer nytt och det är en utmaning för oss som arbetar med frågorna, säger Jan-Hugo Nihlén.

Som konsult vill man vara sin kund till lags. Yrkesetik handlar om att sätta gränser gentemot kunden, att ha integritet.

– Det kan ju vara särskilt svårt när det gäller någon av ens största kunder, men ibland säger reglerna att man ska avsäga sig sitt uppdrag så till de etiska reglerna hör att man ska undvika att göra sig ekonomiskt beroende av en eller ett par stora kunder, säger Sara Orback.

Rakel Lennartsson