Marita Sander, ansvarig hållbarhetskommunikation på SCA

Viktor Andersson, hållbarhetsanalytiker på SEB

Bo Lagerström, Auktoriserad revisor PwC och ledamot i FEE Corporate Reporting Policy Group

I december släpptes ramverket för integrerad rapportering, blev det bra?

– Tankesättet att integrera ickefinansiell och finansiell rapportering och visa på långsiktigt värdeskapande är helt rätt. Att utgå från olika ”capitals” ger ett intressant perspektiv på tillvaron men det är en pedagogisk utmaning att kunna presentera bolaget enligt ramverket så det blir förståeligt. Sedan kan jag tycka att det för mycket detaljer och teoretiserande, enkelhet och jämförbarhet borde prioriteras högre.

– Det är absolut ett stort steg i rätt riktning. Sedan har det förbättringspotential, vilket man kanske kan vänta sig av den första versionen av något nytt. Syftet med det hela när man startade var att lägga grunden till ett integrerat tänk i rapporteringen, och där tycker jag att IIRC har lyckats.

– Det behövs en enklare men tydligare beskrivning av faktorer och samband som verkligen är väsentliga för att förstå ett företags värdeskapande och ramverket är en startpunkt för fortsatt arbete att utveckla rapporteringen, men det kräver tillvänjning. Jag tror att det fungerar för stora och mindre företag som har ett behov att förklara sin affärsmodell och sitt värdeskapande på ett tydligare sätt.

Vad krävs för att företagen på bred front ska välja integrerad rapportering?

– Att investerare och andra intressenter efterfrågar informationen skulle vara det mest effektiva sättet att driva på utvecklingen. Tyvärr verkar intresset från investerarkollektivet vara begränsat. Det behöver också finnas en förståelse för tankesättet i företagens högsta ledningar eftersom det är där besluten tas. Det krävs också att ramverket blir enklare ur ett användarperspektiv.

– Jag hoppas att företagens egna analyser och behov kommer att vara vägledande. Det handlar om att beskriva och diskutera vad som på ett väsentligt sätt påverkar förutsättningarna för verksamheten och resultatet. Initialt är det styrelse och ledning som måste gå i bräschen och peka ut riktningen samt betona vikten av att prioritera en förändrad rapportering och vilka positiva effekter det kan medföra.

– En förståelse för vad integrerad rapportering egentligen innebär, hos företagen, men även hos investerarna. Vi på SEB, tillsammans med många andra investerare, arbetar med att integrera hållbarhetsaspekter i de gängse investeringsprocesserna. Bra integrerad rapportering från företagen underlättar detta arbete enormt. Så ett större tryck från ägarsidan tror jag skulle underlätta.

Hur ser du på revisions- och rådgivningsbranschens roll i utvecklingen?

– De är de stora vinnarna, allt fler behöver hjälp och råd för att hitta rätt i rapporteringsdjungeln. I våra redovisningar försöker vi sätta oss in i läsarens perspektiv och koncentrera oss på att göra en lättläst och intressant rapport. Här tror jag revisorer och rådgivare kan hjälpa bolagen att förstå hur de ska fokusera på rätt saker och inte trassla in sig alltför mycket i detaljerna.

– Jag tror att rådgivningsbranschen och revisorer kan facilitera en bredare diskussion mellan företag och investerare, om vad integrerad rapportering är och varför man ska arbeta med det. Jag kan rekommendera alla, mainstream som hållbarhetsfokuserade, att läsa och begrunda punkt 3.3 i ramverket. Om alla inblandade inser och förstår vad den punkten innebär har IIRC i stort sett lyckats med sitt mål.

– Det finns ett behov att tydliggöra vad integrerad rapportering kan vara för enskilda företag och branscher och även av praktisk vägledning – att hitta, pröva och utveckla goda exempel. Integrerad rapportering behöver ett integrerat tänk och mår bra av att flera perspektiv prövas. Revisions- och rågivningsbranschen kan därför vara viktig i företagens arbete med framtidens rapportering.