Peter Norman, finansmarknadsminister
Carina Lindfelt, chef för arbetsmarknadsfrågor på Svenskt Näringsliv
Peter Bodin, vd Grant Thornton
Det går framåt men det går långsamt. Vilka är hindren?
– Jag tror att många valberedningar och företagsledare har ett alltför snävt perspektiv när de rekryterar styrelsemedlemmar och till exempel enbart vill rekrytera personer som tidigare varit vd eller som redan sitter i andra styrelser. Om perspektivet vid rekryteringar i stället breddas så öppnar det upp för mer diversifiering av styrelserna med avseende på såväl kön och erfarenheter som kompetens.
– Utvecklingen går faktiskt inte långsamt. Inom Svenskt Näringslivs 60.000 medlemsföretag har andelen kvinnliga chefer fördubblats på 15 år, från 17 procent 1998 till 35 procent 2013. Och av de drygt 14.000 medarbetare som utsågs till chefer i medlemsföretagen under perioden september 2012 till september 2013 var 40 procent kvinnor. Andelen kvinnor bland medarbetarna i våra medlemsföretag är för övrigt 39 procent.
– Hindren är nog mest i form av mentala spärrar. Man måste bestämma sig för att detta är viktigt och bryta invanda beteenden och mönster. Man måste arbeta aktivt för att se på frågorna ur nya perspektiv och se det man tidigare kan ha varit blind för.
Kan lagstadgad kvotering vara en lösning?
– Utvecklingen mot jämställdhet går alltför långsamt och därför anser jag personligen att kvotering kan behövas. Det viktigaste på kort sikt är dock att valberedningarna i bolagsstyrelserna tar jämställdheten på allvar och börjar rekrytera från hela befolkningen. I de statliga bolagen har vi exempelvis ökat andelen kvinnor i styrelserna och har i dag näst intill jämställda styrelser.
– Nej, jag tror inte på kvotering. I grunden handlar jämställdhet om att ha lika rättigheter och om att bli bemött, bedömd och sedd som en individ – inte att bli inkvoterad som representant för ett kollektiv. Lagstadgad kvotering skulle dessutom vara ett oacceptabelt ingrepp i äganderätten. Det är företagets ägare som ska bestämma vilka som sitter i styrelsen och leder företaget.
– I första hand bör man jobba för att själv åstadkomma förändringen. Då blir det en helt annan drivkraft och hållbarhet i förändringsarbetet. Man måste vilja själv.
Är jämställdhet en strategifråga eller en rättvisefråga?
– Om alla i styrelsen har samma bakgrund kan det bli en begränsning. När alla har lika erfarenheter riskerar det att leda till att man blir alltför ensidig i sitt tänkande. Jag är övertygad om att en bredare rekrytering av styrelseledamöter gör styrelserna mer dynamiska, vilket bidrar till att bolagen kan bli mer framgångsrika.
– Att fler kvinnor blir chefer är positivt för svenska företags konkurrenskraft och självklart även viktigt för jämställdheten i Sverige.
– För oss på Grant Thornton är det definitivt en strategifråga som naturligtvis också skapar en större rättvisa. I ett tjänsteföretag som vårt jobbar det hälften män, hälften kvinnor och vi vill ha maximal dynamik i utvecklingen av vårt företag. Då måste vi också se till alla medarbetares förmåga att bidra.