Gunnar Thuresson är inte klar med yrkeslivet

Från reservofficer till 3:12-general. Gunnar Thuresson, ordförande i FAR:s skattesektion, har alltid arbetat mycket och är inte redo att sluta. När han slog i ålderstaket på EY var nya utmaningar endast ett telefonsamtal bort – på KPMG.

Revisions- och rådgivningsbranschen har länge styrts av ett antal mer eller mindre outtalade regler om lojalitet och syn på arbete. Såsom att lönen för mödan är progressiv, och att man först ska arbeta hårt, sedan få sin monetära belöning och sist sin tid tillbaka genom en tidig pensionering. Denna modell utmanas nu på flera fronter, dels av en ny generation som har en annan syn på hur livspusslet ska läggas, dels av nya regelverk som tvingar de största byråerna att se sig om efter nya affärs- och ersättningsmodeller. Men det är alltid individer som gör skillnad. Gunnar Thuresson må tillhöra den äldre generationen, men har enligt egen uppfattning en ”ynglings mindset”. I somras fyllde han 60 år. På EY innebär det slutet för delägarskapet. Därför arbetar han nu sedan några veckor tillbaka på KPMG. Att gå i pension var inte ett alternativ.

– Jag har aldrig haft som personligt mål att en dag bli hundra procent ledig. Inget fantastiskt kommer att hända i mitt liv bara för att jag blir ledig. Jag ser till att leva varje dag – det är vägen som är målet, säger Gunnar Thuresson.

När han gick i gymnasiet, på Whitlockska samskolan på Östermalm i Stockholm, jobbade han extra i bokhandel och matbutik och upptäckte att studierna gick bättre när han jobbade samtidigt. Under studieåren jobbade han bland annat som lärarvikarie och granskare av deklarationer, medan sommarloven gick till militär utbildning som reservofficer. Han hade också en del ideella uppdrag, som juridisk rådgivare i en kommun och personalutbildare i den nya kontroversiella medbestämmandelagen (MBL). När barnen var små var det hans hustru som var hemma. Men bara ett år med varje. Hon har haft sin karriär som läkare.

– Vi var sådana som lämnade sju på morgonen och hämtade sex på kvällen, men vi har aldrig känt oss stressade, säger Gunnar Thuresson.

Som reporter på Balans har jag ofta stött på Gunnar Thuresson på FAR, där han i många år varit aktiv som Skattesektionens medgrundare och sedermera ordförande. Det är sant att han aldrig verkar stressad. Vad är hemligheten?

– Jag vet inte om det är någon hemlighet. Jag tror inte på det här med supermänniskor. Kanske har det att göra med att jag lärde mig att jobba effektivt redan under skolåren. För även om jag alltid har jobbat mycket, har jag sett till att leva samtidigt. När barnen växte upp hade jag tid att göra saker med dem och samtidigt sköta om mig själv. Nu när de är utflugna känner jag att jag har hur mycket egen tid som helst, säger han.

Kanske handlar det om en livshållning. Under vårt samtal återkommer Gunnar Thuresson ofta till glädjen i att arbeta, att få möta nya människor och uppleva nya situationer. Han tycker själv att en av hans söner har sagt det allra bäst.

– Jag minns hur jag smög in i hans rum för att väcka honom och han svarade full av entusiasm: ”Woaw är det morgon, för jag gå upp nu?!”

Varje byrå har sina interna regler för delägarskapet och det har varit vanligt i revisions- och rådgivningsbranschen att delägarna trätt av några år före den allmänna pensionsåldern. Efter ett yrkesliv med arbetsveckor på betydligt längre än 40 timmar har många tyckt att det varit rimligt. Några har uttryckt det som att de har tjänat nog. Men revisionsbranschens guldålder fick ett brutalt slut när finansminister Anders Borg, trots massiv kritik från sakkunniga i olika läger, drev igenom en kraftig förändring av skattereglerna för stora partnerägda tjänsteföretag. Med andra ord, stora revisionsbyråer, advokatbyråer, reklambyråer eller ett företag som Praktikertjänst skulle stoppas från att använda 3:12-regelverket på ett sätt som utmanade såväl Anders Borgs budget som den allmänna skattemoralen. Gunnar Thuresson kom att hamna mitt i stormens öga och blev något av FAR:s informella 3:12-general.

– Det växte fram organiskt kan man säga. Det var ingen som gav mig uppdraget, men som ordförande i FAR:s skattesektion fanns jag till hands och såg en möjlighet att göra nytta i ett skede då vi inte visste vart det här skulle ta vägen.

Under ett drygt halvår, från det första förslaget i vårbudgeten 2013 till den sista budgetdebatten i december samma år, ägnade Gunnar Thuresson hela sitt FAR-engagemang och mer därtill åt det utskällda 3:12-förslaget. Kampanjen är en av FAR:s genom tidernas största lobbyinsatser.

– Det var ju inte bara jag, utan vi var ett team där jag ofta ingick, men där FAR:s generalsekreterare Dan Brännström och ordförande Anna-Clara af Ekenstam också jobbade hårt, tillsammans med många andra i och utanför branschen. Vi som engagerade oss upplevde starkt att det här var en viktig fråga för näringslivet i stort. Men det är klart att vi inte var omedvetna om dubbelheten i att branschen också hade ett starkt egenintresse i frågan, säger Gunnar Thuresson

FAR valde att hantera trovärdighetsproblematiken genom att dels kommunicera att 3:12-reglerna faktiskt hade blivit för generösa, dels lyfta fram representanter i helt andra branscher, som också drabbades. FAR:s kritik fick också draghjälp av lagrådet som sågade regeringens förslag, bland annat den godtyckliga tröskeleffekten och de oöverskådliga konsekvenserna. Trots kampanjens genomslag i medierna, bland politiker och i övriga näringslivet, blev det sakpolitiska utfallet magert. Anders Borg hade bestämt sig för vad han ville uppnå, nämligen kännbara åtstramningar för stora partnerägda tjänsteföretag såsom revisionsbyråer.

– Ja, Anders Borgs var oförblommerad, konstaterar Gunnar Thuresson. I juristvärlden var vi framförallt besvikna på processen och på nonchalansen av lagrådets kritik, men om man tar med sig den känslan in i valbåset i september, det vet jag inte.

I efterhand kan man undra om det finns något som branschen skulle kunnat göra annorlunda, för att slippa den negativa publiciteten som det innebär att vara utsedd till ministerns slagpåse.

Att frågan skulle segla upp kom knappast som en överraskning. Redan när Skatteverket upptaxerade PwC för att man ansåg att den stora revisionsbyrån låtit delägarna köpa sina ägarandelar för billigt och därför borde betala förmånsskatt, kunde man förutse att något skulle ske som skulle förändra villkoren för revisionsbyråernas affärsmodell. Det var till och med vad många efterlyste – om Skatteverket är missnöjt med regelverket får det gå till finansdepartementet och be om en regeländring, i stället för att själv agera politiskt, var en vanlig synpunkt.

– Sedan agerade finansdepartementet, men i en annan fråga, konstaterar Gunnar Thuresson.

Han bekräftar att branschens reflexmässiga reaktion in i det längsta var att ligga lågt i stället för att vara proaktiv och föregripa händelseutvecklingen. Men det är ingenting han ser som konstigt eller visar tecken på att ångra.

– De här förmånliga skattereglerna fanns från 2006. Innan dess var 3:12-regelverket en nackdel. Därför kändes det tramsigt när Anders Borg under sin kampanj mot oss valde att beskriva det som att vi överutnyttjat fåmansföretagarreglerna. Vi upplevde att vi var tvingade in i dem, säger Gunnar Thuresson.

Han jämför det med att bli tvingad att köra i den långsamma filen på motorvägen.

– Så plötsligt kommer någon på att alla långsamtgående fordon ska få en glass när de ligger i sin fil. Inte tackar man då nej till glassen bara för att man vet att man skulle kunna köra fortare.

Nej, Gunnar Thuresson tycker inte att det var branschens uppgift att ålägga sig självt strängare normer än lagen.

– Jag tror inte att någon grämer sig för att vi inte kom med en egen norm.

Däremot menar han att det redan fanns idéer inom branschen om hur fåmansbolagsreglerna skulle kunna bli mer rättvisa, genom att bygga på en multipel, det vill säga en kvot mellan lön och utdelning för att garantera att förhållandet alltid är proportionerligt. Men längre än till idéstadiet hade man inte hunnit innan finansdepartementets lagrådsremiss kom som en kalldusch i maj förra året. Remisstiden var rekordkort.

– Ja, det var en överraskning, men när Borgs förslag kom fanns en mental beredskap och vi kunde på kort tid presentera ett eget förslag som bottnade i dessa idéer som redan hade börjat växa i branschen om att det kunde vara rimligare med en proportionalitet i relationen mellan utdelning och lön.

Ett år efter lagrådsremissen, har branschens villkor försämrats dramatiskt. Det är oroligt i delägarleden och det ryktas om omstruktureringar och förtida avhopp. Gunnar Thuresson väljer tvärtom att stanna kvar i branschen, trots att han blivit för gammal enligt EY:s regler och trots att det ekonomiska incitamentet har sänkts.

Själv tycker han inte att det är speciellt dramatiskt.

– Jag ser det som ett tröjbyte, jag byter från ett lag till ett annat, säger Gunnar Thuresson.

Mellan raderna kan man läsa att det alltså rör sig om en proffsspelare som vet sitt värde och samtidigt har förmåga att anpassa sig till en ny omgivning. Han uttrycker ofta att det är detta som är tjusningen med yrket.

– Det är stimulerande att behöva formas en aning, och det är något som man måste göra varje dag i förhållande till kunderna, säger han.

När han kom till EY för 18 år sedan hade han redan hunnit arbeta på både advokatbyrå och drivit egen firma. I början av sin karriär skrev han gärna, både krönikor i Affärsvärlden och aningen mer studentikost i EY:s personaltidning. Till vårt möte har han även med sig ett nummer av Balans från mitten av 1980-talet. Två unga jurister med tjock kalufs har skrivit om skatteaspekter på köp av företag med egna aktier (apportemission) Det var möjligen Gunnar Thuressons första kontakt med FAR. Men långtifrån den sista.

För cirka tio år sedan startade den process som bland annat ledde till att det i dag finns en auktorisation för skatterådgivare.

– Dåvarande Ernst & Youngs skattechef, Maria Landén, satt i FAR:s styrelse och hade försökt inspirera till att starta en skattesektion, men inte riktigt fått gehör, så hon frågade mig om jag ville göra det.

Gunnar Thuresson antog utmaningen och la upp en plan som gick ut på att skatterådgivare skulle träffas över byrågränserna.

– Allting handlar om att människor måste mötas, säger han.

Han bjöd in skatterådgivare från de största revisionsbyråerna till en arbetslunch på Ernst & Young. Det var en första träff, men i min plan ingick en fortsatt turné där de skulle mötas hos varandra cirka en gång i månaden.

– När vi hade gått hela varvet runt hade entusiasmen infunnit sig.

FAR:s skattesektion bildades 2005 och 1 juli 2011 infördes auktorisationen för skatterådgivare. Gunnar Thuresson har sedan han utsågs till sektionens ordförande, varit drivande för att skatterådgivare ska kunna ha en kvalitetsstämpel som borgar för att de lever upp till FAR:s yrkesetiska regler. De senaste årens kritik mot aggressiv skatteplanering och oetiska skatteupplägg har bidragit till behovet att kommunicera att branschen tar ansvar. Tanken är naturligtvis också att vidga FAR:s medlemsbas, genom att skatterådgivare utanför revisions- och rådgivningsbranschen ska kunna genomgå auktorisationen och således använda titeln Auktoriserad Skatterådgivare FAR (och bli medlemmar). Det har inte varit någon rusning. Men samtidigt som den här artikeln skrivs nås vi av nyheten att nystartade Manta Tax som första oberoende byrå kommer att använda FAR-auktorisationen.

Det rör på sig i branschen och Gunnar Thuresson är inte heller beredd att stelna. Trots att han uppnått vad några skulle kalla pensionsåldern, ser han långsiktigt på sitt nya engagemang i KPMG. Övergången till George Petterssons lag diskuterades fram på en fika.

KPMG:s relativt nya vd och Gunnar Thuresson stötte ihop på EY i samband med att den senare skulle sluta. Samma kväll fick George Pettersson ett telefonsamtal. Det var Gunnar som berättade att han inte var färdig med yrkeslivet. De bestämde att de skulle ses och dagen efter kom Gunnar förbi hemma hos George. Det tog inte lång innan de båda var överens. Gunnar Thuresson tror inte att det hade varit lika lätt om de båda inte träffats inom FAR tidigare.

– Att kunna slå George Pettersson en signal rätt sent på fredagskvällen och träffas nästa dag över en fika hemma hos honom, det hade inte fallit sig lika naturligt om vi inte båda hade verkat i FAR tillsammans, säger han.

Vi har suttit länge på kaféet och pratat, men Gunnar Thuresson tittar inte på klockan förrän han sitter i bilen på väg mot hemmet vid Humlegården på Östermalm i Stockholm. Då ringer han sin son och meddelar lugnt att nu är han bara tio minuter bort; de kommer ha gott om tid för sonens ärende innan Gunnar ska gå iväg på nästa möte. Springer gör Gunnar Thuresson bara i löpspåret.

Rakel Lennartsson

Fakta:

Gunnar Thuresson

Ålder: 61 år i sommar.

Bor: Östermalm, Stockholm.

Familj: Hustru Gunnel, de träffades på gymnasiet, och vuxna sönerna Max, Dag och Jacob.

Studier: Juristexamen från Uppsala. Reservofficer.

Karriär: Industriens Skattebyrå, Egen byrå, Advokatfirma, EY, KPMG.

Intressen: Att idrotta, läsning samt botanisera i restaurangfloran.