Så röstar branschen: Fyra nyanser av blått

Bra inkomst och hög status. Det är ingen överraskning att medlemmarna i revisions- och rådgivningsbranschen lägger sin röst till höger. En avgörande faktor för branschens blåhet kan vara gruppens starka intresse för ekonomi. Det menar statsvetaren Magnus Hagevi. Här kommenterar han och kollegan Jenny Madestam Balans valenkät.

Om revisions- och rådgivningsbranschen fick välja är det inte osannolikt att Moderaterna skulle få egen majoritet i riksdagen, enligt Balans valenkät.

I senaste riksdagsvalet 2010 röstade 53,8 procent av FAR-medlemmarna på Moderaterna. Alliansen och framför allt Moderaterna har tappat kraftigt i den allmänna opinionen under året, men Balans enkät tyder på att de klarat sig väl hos revisorer, redovisningskonsulter och rådgivare. När vi räknar bort gruppen osäkra och gruppen som inte vill svara på frågan om vilket parti de tänker rösta på i riksdagsvalet 14 september, visar det sig att Moderaterna inte bara skulle få egen majoritet utan till och med bli något större än 2010, om branschen fick bestämma. (Se bilden.)

Gruppen osäkra väljare som har vuxit – precis som i befolkningen i stort. 27,7 procent av de som svarade på Balans enkät i juni visste inte, eller ville inte ange, vilket parti de skulle rösta på.

– Balans undersökning visar hur opinionsläget såg ut inför valkampanjen. När vi närmar oss valet kommer gruppen osäkra väljare att ha minskat, liksom skillnaderna mellan blocken, säger Magnus Hagevi, docent i statsvetenskap vid Linnéuniversitetet i Växjö.

Det talas mycket om ökad väljarrörlighet, men över blockgränserna är rörligheten fortfarande marginell. På 1960-talet var det cirka 10 procent av väljarna som bytte parti mellan två val, i dag är motsvarande siffra cirka 30 procent. Rörligheten mellan blocken är dock betydligt lägre och har ökat från låga 5 procent till 10 procent under samma period.

– Partilojaliteten har minskat men inte nämnvärt blocklojaliteten, säger Magnus Hagevi.

Sannolikheten för att byta parti över blockgränsen minskar dessutom ju högre utbildningsnivå man har.

– Högutbildade personer har ofta väl utvecklade politiska preferenser. De är ofta intresserade av samhällsfrågor och diskuterar gärna politik eller samhällsekonomi på fikarasten, säger Magnus Hagevi.

Allting tyder alltså på att branschen kommer fortsätta att vara blå. För statsvetarna är det inte förvånande. Det finns fortfarande ett starkt inslag av klassröstande, enligt Jenny Madestam, doktor i statsvetenskap vid Stockholms universitet.

– Människor i de högre samhällsklasserna har i större utsträckning borgerliga sympatier, säger hon.

Men det är inte bara klasstillhörighet som avgör hur man röstar. Intresseinriktning är också en viktig faktor. I Balans enkät kommer detta till uttryck i frågan om vilken som är den viktigaste valfrågan. Här svarar branschen arbetsmarknad och ekonomi. Utbildning kommer som nummer tre, men på en betydligt lägre nivå än ettan och tvåan.

– Personerna som svarat på Balans enkät arbetar med sådana frågor som alliansregeringen har skjutit in sig på, som ekonomi och skatter. Arbetar man med att hjälpa människor med deras skatt är det inte ologiskt att man sympatiserar med det parti som problematiserar skatt, säger Jenny Madestam.

Magnus Hagevi instämmer. Branschens rangordning av viktigaste valfrågan visar att ekonomi och arbetsmarknad har i särklass högst prioritet hos FAR:s medlemmar. Arbetsmarknad brukar i och för sig rankas högt av väljare i allmänhet, men därefter kommer utbildning – som i branschens fall visserligen hamnar på en tredjeplats, men samtidigt långt efter ettan och tvåan, arbetsmarknad respektive ekonomi.

Det finns ett relativt nytt forskningsprojekt där statsvetarna har försökt ta reda på varför människor som tillhör samma samhällsklass, sett till utbildningsnivå och ekonomi, ändå röstar olika.

– Vi har tittat på sambandet mellan utbildningsinriktning och röstning och det visar sig att det finns mönster, berättar Magnus Hagevi.

Personer som arbetar med pengar, exempelvis revisorer, röstar mer blått. Människor som arbetar med människor, typ läkare, röstar i högre grad på Miljöpartiet. Personer som arbetar med ting, som ingenjörer eller biologer, röstar både på Moderaterna och Socialdemokraterna. De som arbetar med idéer, som statsvetare eller personer som arbetar med språk, röstar mer vänster.

Enligt denna modell skulle man kunna tänka sig att det fanns en skillnad mellan revisorer som är utbildade inom ekonomi, det vill säga pengar, och skatterådgivare som är utbildade inom juridik, det vill säga idéer. Hur är det med den saken?

2010 röstade hela 64,6 procent av skatterådgivarna på Moderaterna. I juni 2014 är det enbart 35,4 procent i denna grupp som är säkra på att de ska välja Moderaterna för ytterligare en mandatperiod. I stället tänker många rösta på Folkpartiet. Och gruppen osäkra väljare är stor.

Kan en röst på Folkpartiet ses som en mer vänsterorienterad röst? Inte enligt Magnus Hagevi.

– Om Sverige hade demokratiserats i dag hade Moderaterna och Folkpartiet inte varit två olika partier, säger han.

Han är inte förvånad över branschens starka stöd för Folkpartiet.

– När Moderaterna är stora är Folkpartiet nummer två, så ser mönstret ut, säger Magnus Hagevi.

Hur är det med redovisningskonsulterna då? De tjänar i snitt mindre än branschens övriga yrkesgrupper. Men med en genomsnittlig månadslön på över 35.000 kronor i månaden räknas gruppen ändå som höginkomsttagare, enligt statsvetarna. Jämfört med riksgenomsnittet är redovisningskonsulternas utbildningsnivå och löneläge relativt höga. Lägg därtill intresset för ekonomi och även denna grupp får en väldigt stark tendens åt det blå hållet.

– Det jag reagerar på är att så många redovisningskonsulter är osäkra på vad de ska rösta på, säger Magnus Hagevi.

Andelen osäkra redovisningskonsulter överstiger andelen redovisningskonsulter som redan i juni visste att de skulle rösta på Moderaterna.

Om Moderaterna backar inom branschen så är det ett utslag av samma tendens som syns i väljaropinionen i stort, tror både Magnus Hagevi och Jenny Madestam.

– Nedgången ska ses i ljuset av helheten. Det finns en trötthet på regeringen, säger Jenny Madestam.

Men finns det inget som tyder på att branschen straffar Moderaterna för impopulära reformer såsom de nya 3:12-reglerna som varit så hårt kritiserade av FAR och delar av branschen?

– Nej, om branschen hade velat straffa Moderaterna hade det synts tydligare, säger Magnus Hagevi.

Rakel Lennartsson

Blå bransch – med besked

Statsvetaren: ”Branschen har svarat enhetligt”

I början av juni skickade Balans ut en enkät med frågor om valet, till drygt 5.700 medlemmar i FAR. Nästan 29 procent av de tillfrågade svarade, vilket är högt jämfört med FAR:s mer marknadsorienterade enkäter, men lågt jämfört med andra valundersökningar. De enhetliga svaren gör att det ändå går att lita på resultatet, menar Magnus Hagevi, docent i statsvetenskap vid Linnéuniversitetet.

– När vi gör ett urval av befolkningen som helhet och alltså frågar kreti och pleti så svarar omkring 50 procent. Om vi däremot riktar enkäten till en yrkesgrupp så brukar vi få en svarsfrekvens på uppåt 75 procent. Fördelen med Balans undersökning är att branschen har svarat så enhetligt, säger Magnus Hagevi.

Fakta

Enkäten gjordes 3 juni–13 juni.

5714 FAR-medlemmar kontaktades via e-post. 52 adresser var ogiltiga. 1624 personer svarade vilket ger en svarsfrekvens på 28,7 procent.

De svarande fördelar sig jämnt över ålder, kön och medlemskategorier och i proportion till respektive kategoris storlek. Eftersom rådgivarna är en så pass liten grupp redovisas inte de separat, då det skulle riskera att bli utpekande.

Revisorer

Revisorerna utgör FAR:s största medlemskategori. Gruppen består till 68 procent av män, jämt fördelade över åldrarna 30–65 år. Revisorerna tjänar i snitt runt 59.000* kronor i månaden och tycker att ekonomi är den viktigaste valfrågan.

Redovisningskonsulter

Redovisningskonsulterna är FAR:s näst största medlemskategori. Samtliga är auktoriserade, eftersom det är ett krav för att vara medlem i FAR. En typisk redovisningskonsult är en medelålders kvinna – 75 procent i denna grupp är kvinnor. Detta kan bidra till att löneläget är lägre i denna grupp, runt 35.400* kronor i månaden. Men den främsta orsaken till lägre löneläge torde vara att yrket inte nödvändigtvis kräver högskoleutbildning. Jämfört med övriga medlemskategorier i FAR röstar en större andel av redovisningskonsulterna på Socialdemokraterna. Men jämfört med riket i stort, är de varken låginkomsttagare eller särskilt vänster.

Viktigaste valfrågan

Arbetsmarknad, tätt följt av ekonomi är de viktigaste valfrågorna, enligt FAR:s medlemmar. Därefter kommer utbildning och sedan miljö. Jämfört med väljare i allmänhet sätter branschen ekonomi ovanligt högt på agendan. En möjlig trend i Balans valenkät är att ju högre inkomst, desto viktigare anser man att ekonomi är. 30,2 procent av revisorerna och 42,4 procent av rådgivarna inklusive skatterådgivare tycker att ekonomi är den viktigaste valfrågan. De auktoriserade redovisningskonsulterna (ARK) utmärker sig så till vida att de placerat sjukvård relativt högt upp på sin agenda. Detta är troligtvis ett utslag av att gruppen består av många kvinnor, då kvinnor typiskt sett brukar lägga större vikt vid vård och omsorg.

Små skillnader mellan storstad och landsbygd

Vi har även analyserat siffrorna länsvis. De geografiska variationerna är inte stora, men vi kan konstatera att Stockholm och Skåne är blåast, medan Socialdemokraterna är något större i regionen ”Övriga län”, där norrlandslänen ingår. Kristdemokraterna är något större i Västra Götaland, som delvis innefattar det så kallade bibelbältet. Sverigedemokraterna är något större i Skåne (se artikel här intill). Sammanfattningsvis kan de tendenser som finns i väljarkåren i stort anas även i Balans valenkät, men dominansen av Moderaterna och Folkpartiet slår igenom i alla län.