Nya revisionsberättelsen ger mer information

I dagarna släpper IAASB nya standarder för revisorns rapportering. Syftet är att möta marknadens krav på mer information. Om detta lyckas beror på hur branschen väljer att utnyttja de nya möjligheterna till kommunikation.

– Poängen med den nya revisionsberättelsen är att göra revisorns rapportering mer relevant för mottagarna genom att berätta mer om vad revisorn gjort för att hantera svåra frågor i revisionen, säger Jonas Hällström, auktoriserad revisor och ledamot i IAASB.

Som en av 18 ledamöter i IAASB:s styrelse har han tagit aktiv del i arbetet med att ta fram den nya revisionsberättelsen. Diskussionen om en ny revisionsberättelse, som bättre motsvarar marknadens förväntningar, startade redan för åtta år sedan.

– Men den utlösande faktorn för att arbetet skulle sätta igång var ju finanskrisen, säger Jonas Hällström.

Finanskrisen utlöste en kapplöpning mellan lagstiftare och standardsättare. Ungefär samtidigt som EU-kommissionen kom med sin grönbok om revision, hösten 2010, skickade IAASB ut sitt första ”consultation paper” för att testa olika idéer om en mer transparent revisorsrapportering. 2011 satte IAASB sin projektplan och två och ett halvt år senare fattade styrelsen enhälligt beslut om den nya revisionsberättelsen.

– När man tittar på innehållet i den nya revisionsberättelsen är det ett projekt som i vanliga fall skulle tagit tre till fem år. Men den politiska viljan har varit stark och det har varit ett forcerat, koncentrerat och intensivt utvecklingsarbete, säger Jonas Hällström.

Den nya revisionsberättelsen kan beskrivas som en ompaketering och utökning av revisionsberättelsens innehåll. I praktiken består paketet dels av en helt ny standard (ISA 701), dels av förändringar i ett antal ISA (International Standards on Auditing).

– ISA 701 om att kommunicera ”Key Audit Matters” (KAM) är nyskriven och den materiellt sett största förändringen i den nya revisionsberättelsen. I korthet handlar det om att revisorn ska rapportera skriftligt till bolagsstämman sådant som i dag enbart förmedlas muntligt till bolagsledningen, säger Jonas Hällström.

IAASB har valt att inte ge några exempel på hur KAM ska kommuniceras.

– Det här är en fråga som vi har diskuterat väldigt mycket i styrelsen. Den övervägande nackdelen med att ge exempel är att det ger en standardtext, som ju är motsatsen till syftet, säger Jonas Hällström.

Han är samtidigt medveten om att det finns en stor risk för att språket i den nya revisionsberättelsen ändå blir standardiserat.

– Här har FAR en viktig roll och ett ansvar för att förvalta den nya flexibiliteten. För avsikten är inte att vi ska skriva samma sak i alla revisionsberättelser, i så fall har vi inte åstadkommit någonting mer än att revisionsberättelsen bara blir längre – och tråkigare.

Senare i november publicerar IAASB sin slutversion av arbetet och 2016 kommer förändringarna att träda i kraft. Hur stort genomslaget blir, beror i hög grad på vad branschen och revisorerna väljer att göra med sitt nya handlingsutrymme.

Rakel Lennartsson