Kraft och kultur, TeliaSonera, Eniro. Listan över företag som drabbats av oegentligheter kan göras lång. Ändå verkar riskmedvetenheten i Sverige låg.
Skillnaden i andelen som drabbats av oegentligheter bland svenska respektive globala respondenter är den lägsta på länge. Det visar den senaste upplagan av Global Economic Crime Survey som genomförs av PwC vartannat år. Och siffrorna bekräftas även av andra liknande undersökningar.
– Ekonomiska oegentligheter är en realitet i många verksamheter, cirka en tredjedel av de svenska respondenterna uppger att de har drabbats och det är de anställda som är i majoritet bland de huvudsakliga förövarna, säger Magnus Lindahl, director Forensic Services PwC.
Att medial uppmärksamhet kring olika former av oegentligheter påverkar uppmärksamheten och medvetenheten kring förekomsten är nog ett rimligt antagande gällande exempelvis misstankar om mutor och korruption, där också ny och tuffare lagstiftning i Sverige och utomlands påverkat medvetenheten hos företag och inom offentlig sektor.
– I Sverige finns korruptionen i alla branscher. Men till skillnad från i många andra länder handlar det främst om företagskorruption, säger Carina Sörqvist, expert inom utredande och förebyggande av korruption vid företaget Seccredo.
Förskingring och trolöshetsbrott uppges vara den vanligaste formen av oegentligheter i PwC:s undersökning, därefter kommer mutor och korruption. Magnus Lindahl, som dagligen arbetar med frågorna, konstaterar att en organisation aldrig kan förhindra att enskilda medarbetare eller externa parter begår brott men påpekar att en organisation ska kunna stå upp när det blåser och hantera misstankar om brott, som kanske också florerar i media, genom att visa upp ett gediget förebyggande arbete som också har en substans.
– Man måste satsa på det förebyggande arbetet och kunna vara nöjd med det arbetet. Ingen skugga ska falla på verksamheten om något händer, säger Magnus Lindahl.
Och det är många gånger där problemen börjar. Med det förebyggande arbetet. Eller snarare avsaknad av det förebyggande arbetet. För PwC:s undersökning visar att riskmedvetenheten är lägre bland de svenska respondenterna än de utländska.
– Riskanalyser är fundamentala i arbetet med att kontrollera de negativa konsekvenser som oegentligheter alltid medför, säger Magnus Lindahl.
Det förebyggande arbetet är alltså a och o i en verksamhet. Företag som bedriver en verksamhet som medför ökad risk för exempelvis oegentligheter i form av mutor och korruption bör vara noga med att göra en riskanalys. Att enbart ha en skriftlig policy i en pärm räcker inte långt.
– Det förebyggande arbetet och riskmedvetenheten måste genomsyra hela verksamheten. Räcker det med en policy, en utbildning eller ett kontrakt med anställda? Nej, man måste veta hur man gör affärer, med vem, hur kunderna bearbetas, vilka mellanhänder som finns, hur reglerade samarbetsavtalen är och så vidare, säger Magnus Lindahl.
Han rekommenderar företagen att ta ett steg tillbaka och vara noga med att göra en riskanalys, gärna med hjälp av en konsult för att undvika att förutfattade meningar om riskerna påverkar analysen negativt. Om man inte vet vilka risker som finns, eller inte vill tro att de finns, blir de också svåra att förebygga. Det gäller alla former av oegentligheter.
– Man måste sätta sig ner och kartlägga vilka områden man är verksam inom och vilka risker för oegentligheter som kan finnas. Sedan ska man titta på hur man arbetar med att förebygga riskerna, fungerar det bra eller mindre bra? Riskanalysen ska alltid ligga till grund för det förebyggande arbetet, konstaterar Magnus Lindahl.
Det är också väldigt viktigt att ledningen sänder ut signaler att de tar det förebyggande arbetet på allvar. Enligt Magnus Lindahl ser man ofta att företag jobbar generellt med riskanalyser, men det är inte så ofta som arbetet sker metodiskt och inkluderar riskerna för oegentligheter generellt eller ens den specifika risken för korruption och mutor.
– Snarare är det förebyggande arbetet ad hoc-drivet av faktiska incidenter, det ser vi både inom privat och offentlig sektor. Utvecklingspotentialen inom området riskanalyser är enorm, säger han.
Charlotta Marténg