Förskingring och trolöshetbrott är de vanligaste oegentligheterna som drabbar offentlig och privat sektor. Men mutor och korruption seglar upp på listan över de vanligaste formerna av oegentligheter.
För en tid sedan fick Sverige en ny mutlagstiftning. Huruvida den gör någon skillnad har diskuterats, och i debatten framhålls ofta England som ett exempel där man vågat ta ytterligare steg i kampen mot denna form av oegentligheter.
Korruption och mutor är näst vanligaste formen av oegentligheter bland de svenska respondenter som svarat på frågorna i PwC:s undersökning, cirka en tredjedel av de svenska respondenterna som drabbats av ekonomiska oegentligheter uppger att de drabbats av korruption och mutor.
– Samtidigt är det rimligt att tro att det finns ett stort mörkertal som vi aldrig ser i statistiken, vilket också påpekas i andra undersökningar kring mutor som gjorts i Sverige, säger Magnus Lindahl.
Frågan var gränsen går, vad som kan ses som en muta eller inte är svår. Vissa handlingar, som att sticka till besiktningsmannen en tusenlapp för att bilen ska gå igenom, är solklara mutbrott. Den som ger mutan döms för givande av muta och mottagaren för tagande av muta. Men verkligheten är inte alltid så svartvit. Om du exempelvis arbetar som inköpare på en kommun och sedan länge är kompis med en företagare som deltar i en offentlig upphandling med kommunen, är det då okej att låna hans stuga i skärgården?
– I det här fallet skulle jag säga att det inte är okej. En bra tumregel är att fråga sig själv om man är beredd att berätta om saken för sina medarbetare och sin chef. Kan man det så är det troligen tillåtet, säger Carina Sörqvist.
Helena Sundén, generalsekreterare för Institutet mot mutor, IMM, konstaterar att mutlagstiftningen är extra strikt när det gäller personer i offentlig tjänst eftersom de omfattas av ett särskilt skyddsintresse.
– I princip får en anställd inte ens bjuda en offentliganställd på en kopp kaffe. Anledningen är att anställda i den offentliga sektorn har hela svenska folket som huvudman och lagen ska skydda huvudmannen. I den privata sektorn är huvudmannen ägaren av bolaget. De är inte lika mycket värda som svenska folket. Det är tanken bakom hur mutlagstiftningen tillämpas säger Helena Sundén.
IMM har tagit fram en kod för hur näringslivet ska tolka lagen. Den hittar man på IMM:s hemsida.
Charlotta Marténg och Henrik Norberg