Från och med 2016 kan det bli lag på att alla stora företag i Sverige ska upprätta en hållbarhetsrapport. Revisorn ska kontrollera att det sker och lämna ett yttrande, men behöver inte närmare uttala sig om innehållet. Detta enligt en promemoria från justitiedepartementet.

I höstas beslutade EU att sätta press på företagens omställning i riktning mot ett mer hållbart näringsliv och samhälle. Det skedde genom att medlemsstaterna (Rådet) och EU-parlamentet beslutade om ett ändringsdirektiv till det så kallade redovisningsdirektivet. Men i stället för att hantera ändringsdirektivet inom ramen för den pågående redovisningsutredningen, har regeringen valt att hantera hållbarhetsfrågorna i en separat departementsskrivelse som är ute på remiss till 31 mars.

– Detta är ett lagförslag som kommer att påverka hela branschen, det är därför viktigt för branschen att engagera sig i remissarbetet, säger Charlotte Söderlund, auktoriserad revisor på EY och ledamot i FAR:s arbetsgrupp för hållbarhetsfrågor.

EU:s ändringsdirektiv innebär att vissa företag av allmänt intresse och företag med mer än 500 anställda inom en snar framtid inte bara ska offentliggöra sin resultaträkning utan även icke-finansiell information. Reglerna är utformade som minimikrav där enskilda medlemsländer kan välja att gå längre.

”Samhällsintresset för rapportering från stora företag och företag av allmänt intresse får i allmänhet anses väga tyngre än rapporteringskravets kostnader för dessa företag”, skriver tjänstemännen på justitiedepartementet. Deras förslag är att Sverige går ett steg längre än EU:s minimikrav och inkluderar alla företag i kategorin ”stora företag” enligt de kriterier som finns inom ramen för redovisningsdirektivet.

Stora företag definieras här som företag som de senaste två räkenskapsåren har uppfyllt mer än ett av följande villkor:

  • medelantalet anställda i företaget uppgår till mer än 250,

  • företagets redovisade balansomslutning uppgår till mer än 175 miljoner kronor,

  • företagets redovisade nettoomsättning uppgår till mer än 350 miljoner kronor.

Bland börsbolagen är upprättandet av någon form av hållbarhetsredovisning snarare regel än undantag. Hur det ser ut i kategorin stora företag vet vi inte, men justitiedepartementets förslag kommer sannolikt att innebära en stor omställning för många av dem och sannolikt mer arbete för revisions- och redovisningsbranschen.

– Framför allt tror jag att det kommer att förändra företagens fokus och synsätt på bolagsstyrning och internkontroll eftersom de nya reglerna innebär att företagen måste bedöma risker ur ett vidare perspektiv, säger Charlotte Söderlund.

Hon välkomnar en lagstiftning på området eftersom det blir tydligare och mer konkret för företagen vad de behöver göra. Detta är ju frågor som de flesta företag redan arbetar med, eller annars skulle behöva jobba med.

– Om man ska vara långsiktigt hållbar i sin verksamhet måste man ta hänsyn till dessa frågor, därför är det rimligt att de företag som inte automatiskt gör det nu får ett lagkrav på sig, säger Charlotte Söderlund.

Det så kallade ändringsdirektivet från EU ställer inga närmare krav när det gäller hur den icke-finansiella informationen ska granskas. ”Revisorns kontroll att en hållbarhetsrapport har upprättats enligt de krav som ställs i lag innebär i någon mån en kvalitetssäkring”, skriver justitiedepartementet. Det finns dock risk för att detta försvårar förståelsen för vilken typ av granskning som gjorts.

– Det blir inte lättare för den som ska läsa en revisionsberättelse. Utöver uttalande om årsredovisningen kommer revisionsberättelserna att innehålla både uttalanden om bolagsstyrning och hållbarhet. Uttalandena lämnas med olika grader av säkerhet, vilket kan vara svårt för läsaren att förstå. Risken är att förväntansgapet på revisorn ökar, säger Charlotte Söderlund.

Det aktuella förslaget innebär alltså att hållbarhetsrapporten ska hanteras som bolagsstyrningsrapporten, det vill säga revisorn ska kontrollera att den har upprättats, men inte granska innehållet. Hållbarhetsredovisningar däremot granskas i dagsläget oftast i enlighet med standarden för översiktlig granskning av hållbarhetsredovisning, RevR6, medan den traditionella årsredovisningen omfattas av full revision. Hur allmänhen ska kunna hålla isär de olika bestyrkande blir en nöt för branschen att knäcka.

Rakel Lennartsson

Fakta:

  • En departementsskrivelse (DS) är en snabbutredning som görs av tjänstemännen på ett departement i stället för att tillsätta en oberoende utredning.

  • Hållbarhetsrapporten ska enligt DS innehålla de icke-finansiella upplysningar som behövs för förståelsen av företagets utveckling, ställning, resultat och konsekvenserna av dess verksamhet. Upplysningarna ska åtminstone omfatta frågor om miljö, sociala förhållanden och personal, respekt för mänskliga rättigheter och motverkande av korruption.

  • Saknar företaget en policy i en eller flera av frågorna ska skälen för detta anges.

  • Årsredovisningslagens bestämmelse om att förvaltningsberättelsen ska innehålla vissa icke-finansiella upplysningar ska behållas oförändrad.

  • Hållbarhetsrapporten ska ingå i förvaltningsberättelsen eller utgöra en från årsredovisningen skild handling.

  • Revisorn ska uttala sig om huruvida rapporten har upprättats eller inte. Om rapporten har upprättats separat ska revisorns slutsatser redovisas i ett särskilt yttrande.