Under 2014 samt även under våren 2015 har Bokföringsnämnden svarat på frågor som kommit in till nämnden, och då i synnerhet frågor kring K2. Men varför kommer dessa frågor så sent? Regelverket har ju funnits sedan 2008, och avseende de ekonomiska föreningarna sedan 2009.

Tyvärr är det nog så att regelverken inte har lästs, och än mindre analyserats. Om så hade skett skulle inte denna uppsjö av frågor komma nu. Kanske vi som bransch ska dra lärdom av detta. Jag tror att vi måste bli mer framsynta och inte bara studera det som gäller för stunden. Med andra ord – lyfta blicken och se framåt. Vara proaktiva!

Vi vet att årsredovisningslagen kommer att ändras i två steg. Den första ändringen kommer, som jag skrivit om tidigare, nu och ska gälla från årsskiftet. Det är inte långt kvar och hög tid att sätta sig in i vad som är på gång. Del två i ändringarna kommer senare. Slutbetänkandet från Redovisningsutredningen kom i februari och i Balans nr 5 finns en utförlig artikel som beskriver vad utredningen kommit fram till. Läs denna artikel och fundera på vad förändringen innebär för din del. Av någon anledning verkar skattefrågor vara ett mycket hetare ämne att läsa in sig på än redovisning. Kanske är det behovsstyrt? Klienterna frågar ju ofta om skatter. Men tänk på alla gånger då kopplingen mellan redovisning och beskattning är aktuell!

Nåväl, jag nämnde inledningsvis att BFN har fått många frågor om tillämpningen av K2. Märkligt nog gäller många av dessa frågor associationsformer som äger eller förvaltar fastigheter. BFN har svarat brevledes på dessa frågor och svaren har även publicerats på BFN:s hemsida. Det är alltså tolkningar av K2 som har publicerats. Och glöm inte – varje brevsvar rör en fråga med specifika förutsättningar, men det finns även viktiga klargöranden.

När det gäller K2 är det ett regelverk – inte principbaserat utan bara regler. Står det inte att något är tillåtet så är det troligtvis förbjudet! Men varje företag som valt K2 har gjort det självmant, och då bör man också acceptera regelverket som det är och inte försöka göra om det. Begränsningarna är avvägda mot de förenklingar som finns i regelverket.

Om K2 inte är lämpligt för ett visst företag finns alltid möjligheten att välja K3. Om företaget exempelvis vill upprätta och avge en koncernredovisning så är det kanske bättre att gå in i K3 där det finns regler för hur en sådan ska upprättas.

Precis som många andra har jag levt i en principbaserad värld när det gäller redovisning och då är steget ganska långt till att enbart följa regler. Det har tagit mig tid att inse detta. Tidigare har redovisningen i detta land genom både Redovisningsrådets rekommendationer och BFN:s allmänna råd i mycket stor utsträckning varit principbaserad. K2 är alltså en ny företeelse i vår principbaserade värld.

Så min uppmaning till er alla nu inför sommarens ledighet – tillbringa tiden i hängmattan och LÄS!

Caisa Drefeldt är auktoriserad revisor och redovisningsspecialist på KPMG i Göteborg. Hon skriver i vartannat nummer av Balans.

caisa.drefeldt@kpmg.se