Att fyraprocentsregeln föreslås slopas i 3:12-utredningen gör att delägare i revisions- och advokatbyråer hamnar bland vinnarna. Men samtidigt har förslaget fått mycket kritik då det innebär skattehöjningar för ägarna.
De så kallade 3:12-reglerna är ständigt omdiskuterade. Reglerna infördes på 1990-talet i syfte att se till att arbetsinkomster beskattades som just arbetsinkomster och inte omvandlades till inkomst av kapital. Under 25 års tid har frågan vad som är en rimlig avkastning på satsat kapital, tid och risk i fåmansföretag diskuterats. 3:12-reglerna har då och då förändrats och 2014, samt genom ett tilläggsdirektiv 2015, gav regeringen en utredare i uppdrag att se över reglerna.
Reglerna hade blivit för generösa, och öppnat för en icke avsedd omvandling av arbetsinkomst till kapitalinkomst. Samtidigt hade framvuxen praxis gjort att generationsskiften beskattades hårdare än externa avyttringar av fåmansföretag.
3 november överlämnades utredningen Översyn av skattereglerna för delägare i fåmansföretag (SOU 2016:75) till finansminister Magdalena Andersson. De föreslagna reglerna är tänkta att träda i kraft 1 januari 2018, och ska då tillämpas första gången på beskattningsår som börjar efter 31 december 2017. Om det ska bli möjlighet måste en proposition läggas fram senast nästa höst, så att riksdagen kan fatta beslut om de nya reglerna före årsskiftet.
Utredningen är nu på remiss hos ett femtiotal instanser, bland annat Svenskt Näringsliv, Småföretagarnas riksförbund, Regelrådet och FAR. Senast fredagen 10 februari 2017 ska remissvaren skickas in till finansdepartementet.
– Det är en lång väg kvar innan förslaget blir verklighet och frågan är om det kommer att gå igenom i sin helhet. Det har redan mötts av en hel del kritik, konstaterar Stefan Asklöf.
Bland annat har företagarorganisationerna reagerat på att skatten höjs om förslaget blir verklighet. Att beskattningen inom gränsbeloppet föreslås höjd till 25 procent innebär att den totala skattebelastningen – bolagsskatt och kapitalskatt – av ett ägaruttag inom gränsbeloppet ökar från 37,6 till 41,5 procent.
FAR har tidigare varit positiv till att de begränsningar som infördes i den senaste 3:12-reformen 2013 ses över. Framför allt har kritik riktats mot kapitalandelskravet på fyra procent, och de kännbara effekter regeln fått för partnerorganisationer som revisions- och advokatbyråer.
– Det nya förslaget är generellt en försämring för landets entreprenörer. Den skadliga fyraprocentströskeln tas bort, men det är oklart om de nya reglerna leder till likvärdiga konkurrensvillkor för små och stora företag i samma bransch, kommenterar Dan Brännström, FAR:s generalsekreterare.
Charlotta Marténg
Roger Zinders på Zinders Skatt och Stefan Asklöf på Deloitte har analyserat 3:12-utredningens förslag. Här är de viktigaste förändringarna:
Skattesatsen på kapitalbeskattat ägaruttag inom gränsbeloppet ökar från 20 till 25 procent. Samtidigt minskar den från 20 till 25 procent på kapitalbeskattat ägaruttag som överskrider takbeloppet i tjänst.
Förenklingsregeln ändras. I dag kan en utdelning upp till 2,75 inkomstbasbelopp beskattas som kapitalinkomst. Nivån sänks till 1,75 inkomstbasbelopp. Summan minskar från 169.125 kronor till 107.625 kronor (beräknat utifrån 2017 års inkomstbasbelopp 61.500 kronor).
Kravet på att en delägare måste äga minst fyra procent för att få tillämpa reglerna om lönebaserat utrymme tas bort.
Å andra sidan återinförs en trappa för beräkning av lönebaserat utrymme, såsom reglerna såg ut före 2014. Trappan försämras också jämfört med tidigare på så sätt att beräkning ska ske i tre nivåer – 10, 25 och 50 procent – beroende på löneunderlagets storlek.
Beräkningsmetoden för lönebaserat utrymme föreslås ”individualiseras”. Det innebär att den hittills traditionella ordningen, det vill säga att trappan (före 2014) tillämpas på hela löneunderlaget och fördelningen utifrån ägarandel sker därefter, ersätts med den omvända ordningen. Utredarens förslag innebär att löneunderlaget först fördelas utifrån ägarandel och därefter tillämpas trappan på andelsägarens individuella löneunderlag. En avsevärt större andel av andelsägarens löneunderlag hamnar således på de lägre trappstegen.
Samtidigt höjs löneuttagskravet för att få använda reglerna om lönebaserat utrymme, även om det föreslagna tillägget ”fem procent av andelsägarens löneunderlag” i stället för dagens ”fem procent av totala lönesumman” minskar det som av många uppfattas som en försämring.
Särskilda regler för generationsskiften införs. Undantagsregeln innebär att beskattningen inte påverkas av om försäljningen sker till någon inom familjen (med undantag för andelsägarens make) eller någon utomstående.
Charlotta Marténg