IASB:s nya standard ”Revenue from the contracts with customers” (IFRS 15) är en redovisningens Big bang. Den ersätter två standarder, IAS 11 Construction contracts och IAS 18 Revenue, samt ett antal klargöranden, så kallade IFRICS:s, där främst nummer 15 haft stor effekt på byggbolagen, eftersom den berör bostadsrätter.
När jag lyssnar på redovisningsexperter som beskriver IFRS 15, verkar väldigt mycket bli ändrat. Det understryker vikten av att bolagen tidigt kommer ut med information om effekterna. även om standarden inte börjar gälla förrän efter 1 januari 2018. Det är även tillåtet att tillämpa den tidigare.
Bör företagen tillämpa den tidigare? Mitt svar är nej. Inte i resultaträkningen. Det är analytikerns mardröm, att några bolag ändrar resultaträkningen redan 2017 och resten under 2018. Det skapar oreda och problem med jämförelser. Däremot är det en bra teknik att på framträdande plats i kvartalsrapporten, samt i not till årsredovisningen, redogöra för konsekvenserna av ett införande, men att vänta med resultaträkningen till 2018. Det är lättare för investerare att hantera förändringar om de kommer samtidigt för alla bolag. Det är naturligtvis helt centralt att informationen även presenteras för jämförelseåret.
Vad som också är viktigt är att förändringen presenteras för mellanliggande kvartal, eftersom analytikerna förväntas prognostisera utvecklingen kvartalsvis. Om exempelvis ett bolag presenterar en förändrad resultaträkning för första kvartalet 2018, samt för jämförelseårets kvartal, är det viktigt att även andra, tredje och fjärde kvartalet för jämförelseåret presenteras samtidigt enligt den nya principen. Det är dessa kvartal som bildar utgångspunkt för analytikerns kvartalsprognoser under 2018. För de bolag som börjar redan nu och presenterar sidoinformation, löser sig emellertid detta automatiskt.
IFRS 15 är dock inte placerarnas största intäktsproblem, eftersom den berör faktorer på ”insidan” av företaget, som vi möjligen skulle vilja ha bättre koll på, men där alla placerare har ungefär samma (dåliga) information. Det största problemet är begreppet ”organisk” tillväxt. Det är en mycket central del i all företagsvärdering, men denna faktor presenteras bara av ett fåtal bolag.
Organisk tillväxt står för underliggande försäljningstillväxt i befintliga produkter och tjänster, alltså förvärvsjusterad tillväxt. Det perfekta bolaget ger oss den organiska tillväxten dessutom uppdelad på volym- respektive prisförändringar. Atlas Copco är det perfekta bolaget, som dessutom ger informationen uppdelad på orderingång och försäljning. På några kvadratcentimeter i kvartalsrapporten får du en tabell, som ger otroligt mycket värdefull information. Ytterst få bolag klarar detta. Självklart har Atlas Copco även separerat valutaeffekten, vilket var den hetaste diskussionsfaktorn förra året i takt med att US-dollarn steg.
Assa Abloy, Electrolux, Sandvik och SKF är andra bra rapporter, men de klarar inte Atlas ribba. De presenterar organist tillväxt, liksom valutaeffekter och förvärvsjusteringar, men de gör ingen uppdelning av den organiska tillväxten i pris- och volymförändringar. Ytterligare en del bolag, främst större, lyfter fram begreppet ”organisk”, men ger inte totalbilden med valuta och förvärv separerade. Här kan även Boliden framhållas, som har motsvarande analys av rörelseresultatet, däremot inte av försäljningen.
Förebilder finns alltså, så vad väntar ni på, ni övriga ungefär 280 börsbolag? Hämta hem pdf:erna på dessa bolag och se hur toppklassrapportering av intäkter ser ut. Ni har absolut ingenting att förlora på att kopiera tekniken. Dessutom kommer styrelsen att bli nöjd. Det får ni på köpet.
Peter Malmqvist
Chefsanalytiker, Remium