Innehåll

Balans nr 5 2016

Hållbarhet: När ska statliga verk och myndigheter tillåtas hållbarhetsredovisa?

Staten har varit pådrivande i utvecklingen av företagens hållbarhetsredovisning. Men när det gäller den egna verksamheten tar det stopp. Lars-Olle Larsson, ambassadör för IIRC, pekar på det orimliga i att staten ställer högre krav på företagen än på statliga verk och myndigheter.

I min roll som ambassadör för International Integrated Reporting Council, IIRC, har jag sedan ramverket för integrerad redovisning publicerades 2013, med förnöjsamhet sett att många svenska noterade bolag liksom några av statens ägda bolag inspirerats att integrera väsentlig hållbarhetsinformation i sin årsredovisning.

Det är nu tio år sedan som den borgerliga regeringen genom näringsministern Maud Olofsson beslutade om Riktlinjer för extern rapportering för företag med statligt ägande. Riktlinjerna som inte ändrats sedan de infördes 2007 förändrade normgivningen för redovisning i statens ägda bolag, som sedan dess lämnar separat hållbarhetsredovisning i enlighet med de riktlinjer för hållbarhetsredovisning som Global Reporting Initiative, GRI, utvecklat. Revisionsbyråerna fick säkerställa kompetens i de egna leden för att utföra den översiktliga granskning som regeringskansliets riktlinjer krävde av de statliga bolagen. Några bolag med statligt ägande, till exempel Swedfund International AB och SBAB har sedan tagit sin redovisning vidare och styrelserna i dessa bolag avlämnar nu integrerade årsredovisningar och bildar skola för den evolution som nu är ett faktum i redovisningen i näringslivet i stort.

Ska alla intentioner om framväxten av ett hållbart samhälle bli verklighet krävs naturligtvis att alla samhällets intressenter medverkar, så också kommuner, landsting, regioner, myndigheter och statliga verk. Några myndigheter har insett detta och har därför på eget initiativ publicerat separat hållbarhetsredovisning. Ett par myndigheter har också inspirerats av IIRC:s redovisningsramverk och av framkantsföretagen i näringslivet att också utveckla integrerad redovisning. Men här lyser stoppljusen nu tydliga, såväl från revisorerna på Riksrevisionen som från Ekonomistyrningsverket (ESV), normgivaren för redovisning för statliga verk och myndigheter.

De myndigheter jag haft kontakt med berättar att deras revisor i Riksrevisionen inte vill se någon annan redovisning än den som följer av normgivningen från ESV, en normgivning som inte alls inkluderar annan redovisning än den finansiella.

På Riksrevisionen hänvisar man med rätta till ESV och låter mig samtidigt förstå att man saknar kompetens att översiktligt granska hållbarhetsinformation om denna skulle integreras i statens redovisning. Detta är anmärkningsvärt i sig, då statens ägda bolag redovisat oberoende granskade hållbarhetsredovisningar i många år nu. ESV hänvisar till lagstiftningen och det uppdrag man förvaltar för Finansdepartementet. Tanken om att förverkliga regeringens politik på hållbarhetsområdet genom att initiera en dialog om integrerad redovisning i staten har uppenbarligen inte någon ännu slagits av? Katten på råttan och råttan på repet således! Alla pekar på politiken, Finansdepartementet, regering och riksdag. Inget led antyder insikt om hur hållbarhetsaspekterna påverkar verksamheterna eller hur detta bör speglas i redovisningen.

Regeringen har förstärkt Sveriges miljömålsarbete, ett nytt Miljömålsråd har inrättats, Miljömålsberedningen har getts ett större ansvar samtidigt som den nationella miljömålssamordnaren för näringslivet inlett sitt arbete. Regeringen har tagit fram Handlingsplan för företagande och mänskliga rättigheter och har vidare tillsatt en delegation som ska implementera FN:s nya utvecklingsmål i Sverige. Från och med 2016/17 ska Europeiska kommissionens direktiv om redovisning av icke-finansiell och mångfaldsinformation för de största företagen implementeras i svensk lagstiftning.

Detta är endast några av flera lovvärda initiativ regeringen tagit. Vilka är då hindren för att förändra direktiven till ESV för att säkra att statens egna verksamheter i verk och myndigheter integrerar hållbarhet i sina redovisningar, exempelvis i enlighet med GRI:s och IIRC:s redovisningsramverk? Vari ligger logiken i att staten ställer högre krav på redovisning i sina ägda bolag än på den egna verksamhetens redovisning i verk och myndigheter?

Lars-Olle Larsson är ambassadör för IIRC och senior advisor på Hallvarsson & Halvarsson.

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...