Innehåll

Balans nr 6 2016

”Det är olyckligt om revisorerna inför formkrav som lagen inte ställer”

Carl Svernlöv. Advokat på Baker & McKenzie Advokatbyrå och adjungerad professor i associationsrätt vid Uppsala universitet. Genom sitt arbete i bolagsrättsliga frågor deltar han ofta i revisionsnära sammanhang.

Vad är en formlös värdeöverföring?

– Beslutsprocessen för en formbunden värdeöverföring anges i 17 kap. 2 § aktiebolagslagen, ABL. Några exempel är vinstutdelning, minskning av det bundna kapitalet för återbetalning till aktieägarna och återköp av egna aktier.

En formlös, eller ”förtäckt” värdeöverföring är helt enkelt en annan värdeöverföring. I 17 kap. 1 § ABL definieras det som ”en annan affärshändelse som medför att bolagets förmögenhet minskar och inte har rent affärsmässig karaktär för bolaget”. Det kan till exempel vara att bolaget säljer en gammal tjänstebil till underpris, köper en fastighet till överpris eller betalar ut lön för tjänster som inte alls motsvaras av utbetalningen.

Vilka krav ställs på en formlös värdeöverföring?

– ABL anger alltså inte något särskilt beslutsförfarande. För att värdeöverföringen ska vara laglig ska dock alla aktieägare vara överens och den får inte strida mot ABL:s borgenärsskydd.

Om beslutet fattas av bolagsstämman eller av aktieägarna samfällt, prövas frågan om den utgör en värdeöverföring med hänsyn till förhållandena vid tiden för beslutet. I andra fall är tidpunkten för styrelsebeslutet avgörande.

FAR har uttalat att formlösa överföringar måste respektera försiktighetsprincipen i ABL. Hur ser du på betydelsen av försiktighetsprincipen i det här sammanhanget?

– Försiktighetsprincipen gäller i princip på samma sätt både vid formbundna och formlösa överföringar. Det innebär att, även om en formlös värdeöverföring ryms inom ramen för beloppsspärren, så får den bara genomföras om den är försvarlig. Den bedömningen görs med hänsyn till de krav som verksamhetens art, omfattning och risker ställer på storleken av det egna kapitalet, samt bolagets konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. Något motiverat yttrande från styrelsen – som vid vinstutdelning – krävs dock inte.

Vad finns det för risker med att göra formlösa värdeöverföringar ur ett företag?

– Jag ser inga särskilda risker, förutsatt att överföringarna följer lagen, det vill säga sker med aktieägarnas samtycke och med iakttagande av borgenärsskyddsreglerna. Däremot kan transparensen brista – det kan vara svårt för utomstående eller aktieägarna att se att det skett en formlös värdeöverföring eftersom det saknas uttryckliga krav på dokumentation eller anmälan.

Hur ser du på risken att någon utifrån vidtar rättsliga åtgärder på grund av en formlös överföring?

– Rent principiellt kan en överträdelse av aktiebolagslagens borgenärsskyddsregler inte överklagas eller klandras av tredje man. Det är bara bolaget eller en konkursförvaltare som kan hävda ogiltighet och återbäringsplikt för mottagaren eller bristtäckningsansvar för de som varit med och beslutat om överföringen. En förutsättning för återbäringsplikt är att bolaget kan visa att mottagaren var i ond tro om att värdeöverföringen stred mot ABL.

Vad ska ett protokoll om en formlös överföring innehålla?

– Lagen ställer som sagt inga krav på att formlösa värdeöverföringar ska protokollföras. Om styrelsen beslutar om en sådan värdeöverföring kan det dock vara lämpligt att den dokumenterar de överväganden som gjorts. Protokollet bör i så fall innehålla detaljer om överföringen: vad det är som överförs, dess bokförda värde och marknadsvärde samt eventuell motprestation från mottagaren. Man bör anteckna att samtliga aktieägare samtycker. Det krävs inte bolagsstämma eller ens ett skriftligt intygande från aktieägarna; ett muntligt samtycke är fullt tillräckligt.

För att bedöma om det är en värdeöverföring noteras marknadsvärdet av bolagets prestation i förhållande till marknadsvärdet av motprestationen. Och för att bedöma om den ryms inom beloppsspärren noteras det bokförda värdet samt värdet av eventuell motprestation. Slutligen bör man anteckna att styrelsen anser att värdeöverföringen är förenlig med försiktighetsprincipen.

Hur bör revisorer förhålla sig till formlösa överföringar – hur ska de verifiera att den genomfördes i vederbörlig ordning?

– Enligt RevR 10, Revisorns granskning av förvaltningsberättelsen, är det revisorn själv som avgör vilket underlag som behövs för att verifiera transaktionens marknadsvärde och bedöma om den utgör en värdeöverföring. För att bedöma förenligheten med beloppsspärren och försiktighetsregeln gör revisorn samma granskning som för formbundna vinstutdelningar.

FAR rekommenderar att revisorn begär ett underlag från bolagets styrelse för att bedöma överensstämmelsen med försiktighetsprincipen. Den rekommendationen kan diskuteras. Det är olyckligt om revisorerna inför formkrav som lagen inte ställer. Samtidigt är det viktigt att revisorerna faktiskt får ett underlag för sin bedömning av om 17 kap. 3§ ABL har iakttagits.

Det finns revisorer som anser att formlösa överföringar generellt inte är tillåtet. Hur ser du på det?

– Det är en missuppfattning som följer av det olyckliga sätt som 17 kap. 1 och 2§§ är skrivna. Om man jämför de två paragraferna med varandra får man lätt intrycket att formlösa värdeöverföringar är otillåtna eftersom de inte anges bland de ”tillåtna” värdeöverföringarna. Eftersom bestämmelsen i 17 kap. 2§ ABL är en minoritetsskyddsbestämmelse följer dock att om samtliga aktieägare är överens om det, så är det tillåtet att besluta om värdeöverföring i annan form än vad som anges i denna paragraf.

Måste en formlös överföring anmälas till Bolagsverket?

– Nej, det behövs inte. Eftersom en förtäckt värdeöverföring inkräktar på utdelningsutrymmet kan det framstå som konstigt att den inte behöver anmälas, men lagen innehåller inga sådana krav.

Formlösa överföringar är inte speciellt utbrett – vad är skälet, tror du?

– Jag tror inte det stämmer. Tvärtom tror jag att förtäckta värdeöverföringar genomförs i en ganska stor utsträckning utan att företagarna inser att de måste iaktta reglerna i 17 kap. ABL. Det är nog inte alls ovanligt att en småföretagare köper ut tillgångar ur bolaget till underpris eller säljer tillgångar till bolaget till överpris. Utan att ha något statistiskt belägg för det kan jag även misstänka att det blivit vanligare sedan revisionsplikten avskaffades.

Lisa Bergman

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...