Innehåll

Balans nr 6 2016

Så kan övergången till digitala kvitton påskyndas

Avsaknaden av en gemensam standard för elektroniska fakturor försvårar omställningen till det hållbara, digitala samhället. Det menar Thor Johnsson, affärsutvecklare på Hogia.

Det finns många anledningar att gå över till digital hantering av både fakturor och kvitton. Säkrare, snabbare, enklare och framför allt mer hållbart, eftersom papperskonsumtionen minskar. Det borde alltså vara lockande för de flesta företag att skrota både fakturor och kvitton på papper.

Men den digitala övergången har gått långsamt. När det gäller e-fakturor har den största utmaningen varit avsaknaden av en gemensam standard som accepteras av alla parter. I stället finns en mängd standarder som alla parter måste förhålla sig till. För att en elektronisk faktura ska kunna skickas från punkt A till punkt B måste mellanhänder, likt telefonväxlar förr i tiden, manuellt koppla ihop dem. Visst finns det större standarder som de flesta hanterar, men inte alla, varför modellen inte fungerar. Skulle vi återigen dra parallellen till telefoni skulle det vara som om man kunde ringa många men inte alla. Vissa skulle man behöva träffa en överenskommelse med och utbyta regelverk med innan man ringde till dem.

Just nu är det många intressenter som diskuterar digitala kvitton och det är bra. Det finns fördelar för alla parter om kvittot får en digital standard. Det skulle till exempel göra det möjligt att använda det från maskin till maskin för redovisning. Ett inköp skulle kunna importeras direkt i redovisningsprogrammet utan att behöva gå vägen via pappersunderlag. Ett digitalt kvitto skulle också kunna innehålla information om varans ursprung och i vilken butik som produkten sålts.

Men låt oss nu hejda oss ett ögonblick så att vi inte begår samma misstag som vid införandet av e-fakturor. Vad behöver göras för att reglera utformningen av en standard inom branschen och på så sätt påskynda övergången till digitala kvitton? På Hogia är vi väldigt positiva till just standarder och bidrar aktivt till dessa genom att delta i olika grupperingar. Men vi tycker samtidigt att det går för långsamt. Regeringen kan här ta ett ansvar och samla branschen kring tydliga direktiv. Marknadens aktörer får sedan i uppdrag att utveckla en gemensam standard, till exempel via Rådet för kassa- och betalsystem. Om dessutom ett tydligt mål sattes, till exempel att vi senast 2018 ska ha digitala kvitton och att det är det enda som accepteras vid statliga och kommunala inköp, så skulle det driva på utvecklingen ytterligare.

Att det går åt en betydande mängd träd för att skapa papperskvitton är i sig en stor sak – runt 60.000 träd för att skapa den årliga förbrukningen av kvitton bara i Sverige. Lägger vi därtill transporter, merarbete vid redovisning, att kvitton i sig blir suddiga efter ett tag och att spårbarheten är obefintlig så får det en ännu större betydelse. Jag hoppas att vi slipper se olika standarder på kvitton i Sverige. Det är ingen raketforskning vi talar om. Det digitala kvittot finns ju redan och är dessutom till stor del reglerat avseende vad som ska finnas med. Nu är det dags för regeringen att agera och samla marknadens alla aktörer.

Thor Johnsson är affärsutvecklare inom Ekonomi, HR och Retail på Hogia.

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...