Innehåll

Balans nr 1 2017

Skatt, en hållbarhetsfråga: Världen samarbetar för ett hållbart skattesystem

Skatt handlar förenklat om två saker: intäkter och rättvisa konkurrensvillkor mellan företag, oavsett storlek. Detta är ett synsätt som politiker från både höger och vänster kan enas kring, som en utgångspunkt för internationella krafttag mot skatte- och kapitalflykt.

Leif Jakobsson är statsekreterare hos finansminsiter Magdalena Andersson (S). Han har en tydlig bild av varför kampen mot skatteflykt hamnat så högt upp på den politiska dagordningen.

– Den stora förklaringen är naturligtvis efterbörden av finanskrisen. Staterna gick in och räddade banker från konkurs, medborgarna fick betala priset i form av urholkad välfärd och det utlöste ilska bland befolkningen. Därefter blev det mainstream att prata om skatteflykt som ett problem, säger han.

Finanskrisen ställde stora delar av näringslivet i skamvrån. Revisorerna fick sitt revisionspaket, men alla delar av finanssektorn har fått sin beskärda del av reglering och även OECD:s så kallade BEPS-projekt är alltså en effekt av finanskrisen, enligt Leif Jakobsson.

– Finanssektorns kris hade utarmat många statsbudgetar och vanliga människor fick betala priset genom sämre välfärd, nu var det dags att betala tillbaka.

Base Erosion and Profit Shifting (BEPS) är ett OECD-projekt som tillkom på initiativ av G20-mötet i Los Cabos 2012. Syftet var att motverka skatteflykt som urholkar staternas skattebaser. Flera av projektets åtgärder har plockats upp av EU och blivit lagstiftningsärenden som bereds parallellt i Sverige och EU.

– Just nu är det nästan övervikt för det internationella arbetet, beroende på att BEPS håller på att omsättas på EU-nivå och det kräver mycket arbete. EU-regleringen omsätts sen till nationell lagstiftning, säger Leif Jakobsson.

Konkurrens på lika villkor är en viktig drivkraft för Leif Jakobsson i arbetet mot skatteflykt.

– Att multinationella företag betalar mycket lägre skatt än nationella företag gör att de har en konkurrensfördel. Små och stora företag ska ha samma konkurrensvillkor. Och de företag som gör rätt för sig ska inte ha en konkurrensnackdel.

En annan dimension av det internationella arbetet mot skatteflykt är ett delvis förändrat fokus för det internationella utvecklingsarbetet.

– Det finns en växande insikt om att det kanske inte är ekonomiskt bistånd som är den bästa hjälpen till utveckling utan det handlar om att kunna bygga upp egna skattebaser och institutioner, säger Leif Jakobsson.

Rakel Lennartsson

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09 -0,10

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...