Innehåll

Balans nr 1 2017

Hållbarhetsredovisning: Viktiga frågor för framtidens rapportering

Många utmaningar kvarstår för en fullt ut integrerad modell när det gäller företagens tänkande och rapportering av både finansiell och icke-finansiell information. Amanda Sonnerfeldt och Caroline A. Pontoppidan uppmanar till en bredare diskussion om framtidens redovisning.

Finansiell stabilitet och hållbar utveckling är ständigt i fokus i dagens samhälle. Detta har över tid lett till en betydande ökning av lagstiftningsinitiativ och riktlinjer för krav på hållbarhetsrapportering. Den reviderade årsredovisningslagen som tvingar större företag att rapportera de ”hållbarhetsupplysningar som behövs för förståelsen av företagets utveckling, ställning och resultat och konsekvenserna av verksamheten” är det senaste exemplet.

Årsredovisningslagen ger företag en viss flexibilitet när det gäller val av ramverk för hållbarhetsredovisning. Global Reporting Initiative (GRI) används i hög utsträckning av svenska företag. Frågan är om integrerad rapportering (IR) kommer att kunna få samma fotfäste bland svenska företag och organisationer? IR ska dock inte ses som en ersättning för GRI utan som ett komplement och en vidareutveckling av företagens icke-finansiella rapportering.

I slutet av 2016 hade vi möjlighet att delta vid två konferenser med fokus på att utveckla och främja integrerat tänkande och integrerad rapportering. Först var det Integrerat tänkande och rapportering i praktiken, i Rom 17–18 november, därefter Dialog om det långsiktiga värdeskapandet – att minska informationsgapet mellan aktörerna på kapitalmarknaden, i London 6–7 december. Här vill vi förmedla några av de viktigaste teman som debatterades under dessa två arrangemang, i förhoppning att det kan inspirera såväl andra akademiker som praktiker till fortsatt diskussion om framtidens redovisning. Vi tror också att det bland dessa frågeställningar kan finnas bra uppslag till studentuppsatser.

  • Hur kan integrerad rapportering bli mer kortfattad och relevant för investerares behov?

  • Hur kan bolagsstyrning förbättras genom integrerat tänkande och arbetssätt samt bättre kvalitet i rapporteringen?

  • Vilken roll har normgivare, kapitalmarknadsaktörer och akademiker för att utveckla integrerat tänkande och rapportering framåt?

Vilka rapporteringsbehov kan vi förvänta oss inom kapitalmarknaderna under 2000-talet?

  • Hur kan företags rapportering möta investerare och andra intressenternas behov av information som kan underbygga långsiktiga investeringar och därmed bygga ett långsiktigt förtroende?

  • Vilken roll kan investerare spela för att påverka förändring i verksamheters rapporteringspraxis?

  • Hur använder investerare information från företagens rapporter i sitt beslutsfattande och därmed i sina investeringar?

  • Kan integrerad rapportering stödja ett mer målmedvetet engagemang mellan investerare och företag?

Hur kan man bygga trovärdighet och förtroende kring nya former av rapporter?

  • Kan ”kapitalen” (mänskliga, intellektuella och sociala) i integrerad rapportering förmedla värdeskapande till investerare och intressenter?

  • Kan integrerad rapportering underbygga värdeskapande inom organisationer? Om, ja, hur? Vilka effekter kan förväntas för både organisationer och intressenter?

Hur kan organisationer möta informationskravet inom integrerad rapportering?

  • Vilka är de praktiska utmaningarna och hur kan de övervinnas?

  • Vad vet vi från forskningen och praxis om vilka modeller som är mest effektiva för att kommunicera organisationers strategiska planer för att skapa värde på kort, medellång och lång sikt?

Integrerad rapportering inom den offentliga sektorn:

  • Kan integrerad rapportering göra det möjligt för regeringar och andra offentliga organ och deras intressenter att få en bättre förståelse av tillgängliga resurser och hur de kan hantera dessa mer effektivt?

Vi har för närvarande ett osammanhängande system för organisationers rapportering. Det kan vara svårt att navigera i den allt mer komplexa rapporteringsmiljön för företag, investerare och andra intressenter.

Forskning som studerat organisationer som har varit ”early adopters” av IR visar att medan IR har en effekt på medvetenhet, processer och strukturer för alla kapitalen inom företaget, så har detta inte nödvändigtvis stimulerat nya upplysningsmekanismer (Stubbs & Higgins, 2014). Annorlunda uttryckt, integrerad rapportering har inte utmanat företagens grundläggande DNA (Stubbs & Higgins, 2014, s. 21). Det finns dock andra studier, utförda i Sydafrika där det är krav på IR för företag av allmänt intresse, som visar att investerare drar nytta genom en bättre förståelse av de risker företagen står inför (CIMA, 2016). Detta innebär en minskning av informationsasymmetri mellan organisationen och dess intressenter (IIRC, 2015).

Under de kommande åren har vi en möjlighet att överväga om de rapporteringsvägar vi utvecklar är de rätta för att säkra framtidens behov av effektiv styrning av företag och kapital. Vi ser gärna en vidareutveckling av den plattform som dessa konferenser har erbjudit, där företag och forskare kan diskutera hur rapporteringen kan möta investerare och andra intressenters behov av information som kan underbygga långsiktiga investeringar och därmed bygga ett långsiktigt förtroende.

Amanda Sonnerfeldt är lektor vid Lunds universitet

Caroline A. Pontoppidan är docent vid Copenhagen Business School

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200 71 000
Utdelning fåmansföretag
År 2020 2021 2022
Schablonbelopp 177 100 183 700 187 550

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2020 2021 2022
Räntesats 0,50 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10 0,23

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...