Innehåll

Balans nr 2 2017

Ideella föreningar en fallgrop för revisorer?

Efter att ha granskat styrelsearbetet i ett antal ideella föreningar har Stefan Engström förvånats över bristande styrelsearbete och undermålig revision. Ledamöter och revisorer verkar vara omedvetna om det rättsliga ansvar som följer av uppdraget. Den så kallade Decemberöverenskommelsen mellan regeringen de borgerliga riksdagspartierna, tas i artikeln upp som ett exempel på den bristande respekt för föreningsstadgar som kan iakttas i många organisationer.

Under senaste året har jag anlitats för att granska styrelsearbetet som utförts i ett antal ideella föreningar där samtliga haft en omfattande verksamhet med förhållandevis stora penningtransaktioner. Gemensamt för föreningarna är att de mottagit olika slag av bidrag och även haft ideellt arbetande medlemmar som varit djupt engagerade i verksamheten men att de har uppfattat att styrelsearbetet brustit och att ledamöterna inte har verkat för att uppfylla föreningens stadgeenliga ändamål.

Vid mina genomgångar har jag förvånats och blivit bekymrad över vissa styrelsemedlemmars beteende, förmodligen helt omedvetna om det rättsliga ansvar som följer av att vara förtroendevald i en styrelse. Mitt intryck är att styrelsearbetet i de ideella föreningarna, om det över huvud taget förekommit något seriöst sådant, har haft omfattande brister.

Inte mindre bekymrad har jag blivit när jag tagit del av de valda revisorernas arbete när sådana utsetts i föreningarna. I några fall har dessa varit redovisningskonsulter och åtminstone en av dem har varit auktoriserad redovisningskonsult. I många fall har redovisningskunskaperna varit goda men tyvärr har man inte granskat styrelsens arbete och verksamhetens utfall. I en del föreningar verkar inte de valda revisorerna ens ha haft de mest elementära kunskaperna i redovisning och associationsrätt.

Den ideella föreningen har som syfte att prestera så mycket ideell verksamhet som möjligt medan aktiebolaget i stället ska prestera så mycket vinst som möjligt. Detta gör att revisionen av en ideell förening har en annan utgångspunkt än vad som är fallet vid revision av ett vinstdrivande aktiebolag.

Denna skillnad gör också att en ideell förening måste formulera både kort- och långsiktiga mål med sin verksamhet som i sin tur måste vara relevanta i förhållande till föreningens stadgar och de resurser som finns. För ett politiskt parti kan målsättningen vara att vid nästa val komma in i riksdagen, öka antalet riksdagsmandat eller vara med och bilda regering.

Målsättningen med ideell verksamhet kan variera med karaktären av förening. Däremot finns det några gemensamma förutsättningar som alltid måste vara uppfyllda, men som jag funnit ofta saknas, exempelvis:

  • En i föreningens stadgar klart uttalad beskrivning och precisering av föreningens syfte och verksamhetsändamål och hur föreningens firma tecknas.

  • En kompetent styrelse som är införstådd med vad styrelsearbetet innebär och som kan utföra ett kvalificerat ledarskap i föreningen som vid behov utser en kvalificerad person att representera organisationen utåt.

  • Att en ”verksamhetsbudget” upprättas där en årlig såväl som flerårig målsättning med verksamheten klart beskrivs förankrat i föreningens stadgar liksom dess resurser som ekonomi, kompetens och personell kapacitet i övrigt för att kunna nå målet.

  • En vid årets slut genomgång görs av det verksamhetsmässiga utfallet med en jämförelse med de uppställda målen i ”verksamhetsbudgeten” och en specifikation över avvikelser med en redogörelse för varför eventuella avvikelser förekommer.

  • En genomtänkt befattningsbeskrivning och en delegationsordning som klargör olika personers befogenheter i föreningens arbete.

  • En inventering av möjliga problem som kan uppstå i verksamheten som inte är förutsägbara och en beredskapsplan för att möta sådana problem för att minimera eventuella skadeverkningar.

En av de mest omskrivna överenskommelser som slutits i Sverige under de senaste åren skedde mellan sex ideella föreningar i form av riksdagspartier. Denna kom att kallas för Decemberöverenskommelsen. Trots att denna överenskommelse medförde en politisk vandring som kom att sträcka sig långt bortom respektive partis utmarker, är det förvånansvärt att så lite har skrivits om överenskommelsens giltighet. Kan det vara så att överenskommelsen inte ens var giltig för de avtalsslutande partierna och i det fall den var giltig, var det då möjligt för ett enskilt parti att frånträda den?

Mot denna bakgrund beslöt jag mig för att se hur stadgarna löd i de fyra borgerliga partierna i den så kallade Alliansen när överenskommelsen slöts, då dessa partier var de som missgynnades av denna. Av dessa stadgar, som återges i den längre artikel som återfinns på Balans hemsida, kan man se att Decemberöverenskommelsen stod i strid med verksamhetsändamålen i åtminstone tre av de fyra allianspartierna.

Decemberöverenskommelsen är intressant på många sätt inte minst vad gäller dess giltighet. Till exempel vilket mandat hade partiledarna att ingå överenskommelsen? Detta ska framgå av stadgarna men märkligt nog var detta inte reglerat i någon av Allianspartiernas stadgar år 2014. Och var det möjligt att bryta överenskommelsen? En fråga är också vad som händer när en partiledare och partiets styrelse fattar beslut som inte är förenliga med verksamhetsmålen i stadgarna och hur en revisor ska förhålla sig till detta.

Exemplet med Decemberöverenskommelsen vittnar om en omfattande kunskapsbrist om grundläggande associations- och avtalsrätt till och med hos de partier som hade regeringsmakten 2006–2014 och som under denna tid gjorde förändringar i redan existerande lagar och även stiftade nya.

Läs Stefan Engströms artikel i sin helhet på www.tidningenbalans.se/debatt

Stefan Engström är auktoriserad revisor på Auditor Revisionsbyrå AB, Tyresö.

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09 -0,10

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...